Metoder för resultat- och kvalitetsutveckling

Valet av metod kan skifta

Valet av metod för datainsamling är en avvägning mellan behovet av kunskap och resurser. Olika frågor kräver olika metoder, och olika frågor kan därmed vara olika mycket resurskrävande att besvara. Figuren här intill visar förhållandet mellan utvärderingens fokus, metoder och resurser.

Fokus syftar på de centrala frågor som utvärderingen ska besvara. Metoder är de aktiviteter som ska genomföras, till exempel förberedelser, datainsamling, databearbetning och rapportering. Resurser är de resurser som finns tillgängliga eller är möjliga att avsätta för utvärderingen. Det kan handla om pengar, tid eller personer som kan medverka. r datainsamling är en avvägning mellan behovet av kunskap och resurser. Olika frågor kräver olika metoder, och olika frågor kan därmed vara olika mycket resurskrävande att besvara. Figuren här intill visar förhållandet mellan utvärderingens fokus, metoder och resurser.

Källa: Skolverkets publikation "Samla in och bearbeta data".

Modellen nedan kallad "Vägen till framgång" är hämtad från Skolverkets under rubriken utveckling och bidrag, och återfinns här.
 

Här har vi sorterat våra resurser enligt den process som ett kvalitetsutvecklingsarbete följer. Denna process har fyra faser i vår modell. Vi har valt att kalla dessa faser
Var är vi?
Vart ska vi?
Hur gör vi?
Hur blev det?
Vart och ett av de olika faserna rymmer i sin tur flera moment. Dessutom har vi identifierat olika framgångsfaktorer som är viktiga genom hela processen för ett lyckat utvecklingsarbete. Vi har samlat dessa faktorer under begreppet "Vägen till framgång". Processen i systematisk kvalitetsutveckling är cyklisk. Den sista fasen "hur blev det?" kan på sätt och vis beskrivas som ett nytt "var är vi?". På så vis löper processen vidare.

Ovan är citerat från Skolverkets hemsida

Används för systematiskt kvalitetsarbete inom de flesta företag och organisationer. Med denna modell bygger man in rutiner för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin verksamhet. Läs mer om Deming cycle på engelska även kallat The Wheel of Continuous Improvement.





Processverktyg som ofta anlitas för att analysera och identifiera styrkor, svagheter, hot och möjligheter. Målet är att nå samsyn och förbättring och utgår från ett salutogent förhållningssätt.
Klicka på bilderna för att förstora!



Ledare för utvecklingsprocesser
Utvärdera dig som ledare på denna sida - När du du vill inspirera din personal och visa på goda exempel kanske du i själva verket omedvetet är en förminskare. OBS på engelska!

Forskningsrapporter - McKinsey och John Hattie

I medlemsbrevet från Lärarförbundet sammanfattar de McKinsey´s senaste rapport. Mycket av skoldebatten de senaste åren har handlat om frågor som ligger utanför klassrummet – som skollagar, skolpengar och skriftliga omdömen. Mindre har sagts om undervisningen, lärarna och vad som faktiskt händer under lektionerna. Men i den senaste McKinsey-rapporten om skolan som kom i slutet av förra året ligger fokus på lärandet. Längre ner drar de parallellen till John Hatties forskning om framgångsfaktorer i lärandet. Den studien visar till exempel att relationen lärare-elev har starkare påverkan på elevers resultat än storlek på skolan, klassens storlek eller om eleverna får läxor. Det vi av tradition har uppfattat som framgångsrika eller nytänkande pedagogiska metoder kan rentav ha skadlig inverkan på elevers inlärning.

- Mycket handlar om att utveckla lärarprofessionen och undervisningen. Lärare som lär av varandra, duktiga lärare som coachar andra och karriärvägar för lärare har visat sig vara framgångsfaktorer, säger Lars Svensson, Lärarförbundet.
Källa: nyhetsbrev från Lärarförbundet


Det stora forskningsfiaskot i svensk skola - ur LR´s Skolvärlden 2011-01-20
Internationella undersökningar visar att svenska elever halkar efter – och att många av de pedagogiska metoder som används i svenska skolor inte är effektiva.
– Dessutom är det under en tiondel av de pedagogiska avhandlingarna som handlar om metoder som främjar elevers inlärning och utveckling, säger Knut Sundell, docent i psykologi och socialråd vid Socialstyrelsen. Läs delar av artikeln på LR´s hemsida här.

Att ge lärare feedback på deras undervisning är det mest effektiva sättet att påverka elevers resultat. Det budskapet levererade socialråd Knut Sundell vid Socialstyrelsen under ett seminarium på Skolforum hösten 2010 och i en artikel i GP februari 2010 - läs mer


Christel kommer framgent att presentera en sammanställning av Hatties rankinglista med lärandeinsatsers effektstorlek på undervisningen.

Exempel på Processgång vid diskussioner

Exempel på en processgång vid läroplansdiskussionerna

• Ge tid för läsning, förbered några frågor för diskussion vid träffarna – kanske med fokus på det nya (skillnaderna)
• Implementerarna och rektorerna förbereder diskussionsfrågor (och/eller enkätfrågor)
• Efter diskussionen kan svar eller nya frågor samlas in och synliggöras på t.ex. en tavla
• Definiera vem/vilka som ska arbeta vidare med lösningen. Är det skolledare eller pedagoger som bär utvecklingsansvaret/lösningen på frågan? Är det en organisations- (form) eller en innehållsfråga? (kanske både och). Vad behövs för att komma vidare? Låser det sig kan man använda olika modeller för att nå en lösning eller be om hjälp från "resursteamet" i bildens mitt nedan.
• Kan projektgruppen stötta med fortbildningsinsatser el.dyl.?

Klicka på bilden för att förstora!

Använd gärna publikationen Skola i förändring till stöd, titta på sidorna 32-33, samt publikationerna Grundskoletidningen 6/2010 (beställd till er) och Handledarskap - Implementera skola 2011, HGT 6/10 (ej beställd, önskemål om detta?)
För att komma igång med kvalitetsutvecklingsarbetet rekommenderas Skolverkets "Kvalitetsarbete i praktiken".

Tidplan och aktiviteter - Skola 2011 (övergripande)

Förslag på tidplan med aktiviteter

För att underlätta arbetet är det bra att fokusera på det som är nytt (skillnaderna) i LGR 11 mot LPO94 och LPFö98.

Januari - juni 2011

Datum för kommunövergripande träffar för alla lärare F-9.
8 mars 15.15-16.45 Sätoftaskolan
12 april 15.15-16.45 Ringsjöskolan
10 maj 15.15-16.45 Sätoftaskolan

• Förankra uppdraget med implementerarna och pedagogerna (mål och förväntningar) Avklarat! 
• Implementerarna åker på Skolverkets konferens  Avklarat! 
• Boka datum både för skolans möten och kommunövergripande träffar Avklarat! 
• Ev. repetera de största förändringarna i skollagen (se på bloggen)
• Kollegiala samtal med information, diskussion och förankring angående läroplanens innehåll (värdegrunden utefter "Värdegrundsportalen", övergripande mål och förmågor kap. 1 och 2).
  - Utifrån ev. skillnader och krav, hur förändrar vi och bygger nytt? Identifiera kompetensinsatser och implementeringsstöd och rapportera till projektet (Jan och Christel). Pågående!
• Trygghet och arbetsro - Åtgärdstrappan - Hur verkställer vi? (utvisning, tillf. ompl., avstängning etc.)
• Förstå kursplanens uppbyggnad
• Diskussionsmaterial till kursplanerna. 
• Lokal kompetensutveckling angående analys- och bedömarkompetens för lärare. Skolverket erbjuder information under sidan bedömningsstöd samt här för lärare som undervisar i de yngre skolåren. Kan eventuellt behöva skjutas fram till hösten.
• Förstå IUP-processens delar (planering, summativ- och formativ bedömning, skriftliga omdömen, IUP och åtgärdsprogram)
• Introducera systemstödet för IUP-processen, 17 mars.
• Öva i systemet plus fortsatta pedagogiska diskussioner och implementering
• Förändringsarbete på skolan för att nå ökad kunskap och kvalité i undervisningen utifrån Skolinspektionens rapport - Rätten till kunskap och framgångsmetoder enligt John Hattie (kommer på bloggen) samt PISA-resultaten. Organisera om? Arbetslag, ledarstöd, undervisningsmiljöer (Hur skapar vi ordning och studiero), ansvarsområden, schema, resursfördelning m.m. (ev. kompetensinsatser från BUS och projekt Skola 2011)
• Utifrån er arbetslagsorganisation göra lokala pedagogiska planeringar (numera enl. Skolverket bara kallat planeringar) – vad är LPP?

Augusti - december 2011

• Genomföra LGR 11 i form av planeringar, undervisning, bedömning i systemet, skriftliga omdömen, IUP och betygssättning.
• Fortsatt arbete med arbetslagsorganisation efter personalkompetens och resursfördelning
• Vad menar Skolverket med "entreprenöriellt lärande" och hur kan vi utveckla vår undervisning med hjälp av alternativa lärresurser IKT?
• Centralt enas om när omdömen senast ska vara inlagda i systemet (dela ut lathund för detta).
• Rektorer, förvaltning och utbildningsnämnd får kompetensutbildning i systematiskt utvecklings- och kvalitetsarbete samt beställarkompetens.
• Projektgruppen utvärderar och analyserar behovet av fortsatta fortbildningsinsatser för Skola 2011

Mål
Samtliga medarbetare i organisationen blir väl förtrogna med de nya nationella styrdokumenten. Förtrogenheten ska efter projekttiden leda till att styrdokumenten är utgångspunkten för planering, genomförande och uppföljning och utvärdering av verksamheten. På sikt ska syftet med de nationella styrdokumenten och BUN:s mål uppfyllas, kvaliteten och resultaten i samtliga verksamheter ska förbättras.

OBS!
Detta är en grov tid- och handlingsplan för projekt Skola 2011. Datum och aktiviteter kan komma att ändras under projekttiden. Vänd dig till din lokala implementerare och rektor i första hand.

Ny betygskala och betyg i åk 6 fr.o.m. 2012

Betyg kommer att införas från årskurs 6 från höstterminen 2012. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2011 och kan användas för första gången på utbildningar som startar höstterminen 2012.

Beslutet innebär i huvudsak att:
Elever i grundskolan och sameskolan får betyg vid varje terminsslut från sjätte klass i alla ämnen utom språkval. Det samma gäller grundsärskolan, när betygs sätts.
I specialskolan sätts betyg från höstterminen i årskurs 7.
I ämnet språkval ska betyg sättas från höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och från höstterminen i årskurs 8 i specialskolan.
Rektorn får bestämma om det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande och naturorienterande ämnen (SO och NO) i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan. I specialskolan gäller detta i stället i årskurs 7.

Sexgradig betygsskala

Källa: http://www.skolverket.se/sb/d/2627

Riksdagen har sedan tidigare beslutat om den nya sexgradiga betygsskalan. Betygsstegen har beteckningarna A, B, C, D, E och F.
A-E står för godkända resultat medan F innebär ett icke godkänt resultat.
Om elever har så hög frånvaro i ett ämne att deras insats inte kan bedömas ska detta markeras med ett streck.
Betyget F ska inte användas i särskolan.
Nationella kunskapskrav ska finnas för betygsstegen A, C och E.
Att inte ha kunskapskrav för mellannivåerna D och B ska utvärderas på nytt om två år.

LGR 11 Kapitel 2.7 Bedömning och betyg
• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning
i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

Källa: Skolverket


Hur uppnår vi en likvärdig bedömning? Hur utvecklar vi bedömarkompetens?
Bedömarkompetens:
http://www.skolverket.se/sb/d/3271/a/18483
http://www.spsm.se/Documents/R%C3%A5d%20och%20st%C3%B6d/Skolledarguiden/060213handledning.pdf

Ny skollag

Den nya skollagen beslutades av riksdagen den 22 juni 2010. Den trädde i kraft 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildningar och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011. Lagen ska tillämpas på vuxenutbildningen från och med den 1 juli 2012. Skollagen är en av Sveriges mest omfattande lagar. Förändringarna i den nya skollagen syftar till att spegla de förhållanden som finns inom dagens moderna skola. Källa: Skolverket och regeringskansliet

Skolformsövergripande förändringar
Förändringarna är samlade under rubrikerna nedan, men finns även att läsa här.
Förändringsbehov med anledning av ny skollag finns här.

Trygghet

• Tydligare värdegrund för alla skolformer fastställs i lag. Det tydliggörs att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar.
• Genom en tydlig koppling till Barnkonventionen markeras att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning.
• Krav på att elevhälsan förutom skolläkare och sjuksköterska även ska omfatta tillgång till psykolog och kurator.
• Utökade och förtydligade befogenheter för huvudman, rektor och lärare att vidta åtgärder för att garantera eleverna trygghet och studiero. Förändringarna innebär bl.a. att elever i de obligatoriska skolformerna, förutom grundsärskolan, ska kunna stängas av från utbildningen.

Lärare

• Lektorer återinförs i hela skolväsendet. En lärare eller förskollärare som har avlagt minst licentiatexamen och under minst fyra års tjänstgöring visat pedagogisk skicklighet ska utnämnas till lektor.
• Tydligare och skärpta regler införs om vad som krävs för att lärare och förskollärare ska få anställas och användas för undervisningen.

Valfrihet och likvärdighet

• Kommunala och fristående skolor ska i så stor utsträckning som möjligt ha en gemensam reglering. Utgångspunkten är att lika regler ska gälla oavsett vem som är huvudman. I dagsläget gäller samma regler i princip endast när det särskilt anges. För att det även i framtiden ska vara möjligt för fristående skolor att ha speciella pedagogiska inriktningar ska det finnas möjlighet till vissa begränsade undantag.
• Alla skolformer ska i så stor utsträckning som möjligt ha en gemensam reglering i de fall det är lämpligt. På detta sätt skapas en mer enhetlig struktur som underlättar för dem som ska tolka och tillämpa lagen.
• Rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare blir starkare genom att betydligt fler beslut ska kunna överklagas. Beslut om åtgärdsprogram och beslut om att neka en elev i kommunal skola viss skolplacering med hänsyn till att detta skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen, kan nämnas som exempel. Dessutom kommer beslut om skolskjuts att kunna överklagas genom så kallat förvaltningsbesvär, vilket innebär en bredare prövning av beslutet jämfört med den laglighetsprövning enligt kommunallagen som är möjlig idag.
• Alla elever, oavsett om de går i en kommunal eller fristående skola, ska ha tillgång till skolbibliotek. Bestämmelsen omfattar såväl grundskolor och motsvarande skolformer som gymnasie- och gymnasiesärskolor.
• Nya bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete som ska dokumenteras införs samtidigt som kraven på kvalitetsredovisning och kommunal skolplan tas bort. Det innebär bl.a. att varje huvudman ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella mål som finns för utbildningen uppfylls.
• Möjligheten att inrätta lokala styrelser i kommunala skolor permanentas. En lokal styrelse får fatta beslut i vissa frågor som annars vilar på rektorn. I en lokal styrelse ska företrädare för elever, elevernas vårdnadshavare och de anställda ingå som ledamöter. Eleverna eller deras vårdnadshavare ska inte få vara i majoritet.
• Skärpta regler om utredning inför beslut om mottagande i särskolan.
• Krav på att skolmaten ska vara näringsriktig.
• Modersmålsstöd och modersmålsundervisning regleras i skollagen, i stället för som tidigare i förordning. För förskoleklassen införs ny reglering om modersmålsstöd.
• Statens skolinspektion får ett tydligt lagstöd för sin tillsyn i skollagen. En sanktionstrappa införs där ambitionen är att så långt som möjligt ha lika sanktioner mot kommuner och mot fristående skolor. Skolinspektionens möjligheter att bedriva en tydlig och effektiv tillsyn förbättras genom möjligheten att vitesförelägga både offentliga och enskilda huvudmän samt använda andra sanktioner.

Mer kunskap i förskolan

• Förskolan blir en egen skolform vilket gör att rollen som det första steget i utbildningssystemet blir tydligare. Detta innebär bland annat att fler av de skolformsövergripande bestämmelserna i lagens inledande kapitel kommer att gälla även för förskolan, bland annat regler om övergripande mål för utbildningen samt inflytande.
• Begreppet förskolechef införs i skollagen med samma krav på behörighet som för rektorer.
• Förändringar som gäller för grundskolan.
• Timplanen i grundskolan ska finnas kvar. En skola ska kunna få dispens från timplanen och Skolinspektionen ska då särskilt följa upp kvaliteten i denna skola.
• Möjligheten att få befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen i de obligatoriska skolformerna blir kraftigt begränsad.
• Färdighetstester och antagningsprov ska kunna användas från normalt årskurs 7 och när det finns särskilda skäl från årskurs 4 i grundskolan, om Skolinspektionen ger sitt godkännande.
• Skolplikten förlängs ett år i vissa fall för bland annat elever som gått om en årskurs eller börjat skolan ett år senare.

Mer kunskap i gymnasieskolan

• En ny struktur för gymnasieskolan i enlighet med den av riksdagen beslutade propositionen Högre krav och kvalitet i nya gymnasieskolan.
• Nya studievägar, introduktionsprogram, införs för elever som är obehöriga till nationella program inom gymnasieskolan.
• Nya behörighetsregler för gymnasieskolans yrkesprogram.

Mer kunskap i vuxenutbildningen

• Vuxenutbildningspolitiska mål införs i samtliga tre skolformer, dvs. kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.
• Validering och individuella studieplaner regleras i lagen för samtliga tre skolformer.
• Rätt till vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att uppnå grundläggande behörighet till högskolan.
• Möjligheten att läsa om en kurs i gymnasial vuxenutbildning begränsas.

Relaterat

Proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet

Utskriftsversion

Varför digital IUP - syfte och mål

Kort svar: Förenkla, förtydliga och förbättra

Kort beskrivning
Programmet är webbaserat och åtkomst till systemet sker genom inloggning på en webbsida. Arbetet med IUP kräver dialog och samarbete mellan elever, lärare och föräldrar för att det ska bli meningsfullt. Internet är skapat just för kommunikation mellan människor och jämfört med att hantera processen på papper så kan vi hitta många fördelar med digital IUP över internet.

En del fördelar är rent praktiska:
      ·         Enklare att nå för alla.
      ·         Ordning och reda - ingen risk att papper kommer bort.
      ·         Lättare att göra förberedelser.
      ·         Lättare att hålla alla informerade och följa upp under terminen.
      ·         Möjlig att göra ändringar i direkt

Allra viktigast är att vi får en bättre individuell planering för barnet.

·         Ökad delaktighet från elever och föräldrar

·         Tydlig koppling av bedömningarna till kunskapskraven - inte beteendet

Bakgrund kring ökat krav på dokumentation
Skolan har på kort tid fått många nya krav på dokumentation: skriftliga omdömen utifrån en summativ och formativ bedömning, pedagogisk planering där undervisningsmål, arbetssätt och utvärderingsformer ska tydliggöras samt framåtsyftande planer (IUP) för dokumentation av varje elevs kunskapsutveckling. Lägg därtill kravet på dokumentation av det dagliga värdegrundsarbetet, pedagogisk planering och särskilt åtgärdsprogram. Sammantaget är det mycket som ska dokumenteras, för att därefter sorteras in i olika mappar och pärmar.

På tur står Lgr 11 och en ny skollag med ökade beslutsmöjligheter för rektorerna. Dessa reformer har lämnats till skolans huvudmän att implementera utefter sina egna ramar och förutsättningar. Inte minst förstärker dessa kraven på dokumentation av arbetet i skolan. Det ökade ansvaret på rektor för elever i behov av särskilt stöd bygger på korrekta bedömningsunderlag (resultat, analys och åtgärder).

Systemstödets innehåll och funktioner
Systemet innehåller en rad verktyg såsom stöd för pedagogisk planering, bedömning, IUP, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram, kommunikation, läxschema, närvarorapportering, bokning av samtal och mycket mera. Data på elevens självvärdering, närvaro och måluppfyllelse kan hämtas ur systemet. Det följer gällande juridiska regler såsom PUL och säker inloggning. Långsiktigt ska även dokumentation hemifrån bli tillgängligt via säker inloggning.

Syfte och målsättning
Man kan se systemet som ett ramverk som stöttar lärarna i IUP-processens dokumentationskrav och skapar förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet är att det digitala systemet ska förenkla och underlätta arbetet med IUP-processen för kommunens pedagoger samt fungera som prognos- och kvalitetsindikator för skolledare och utbildningschef.

Förutsättningar
Utbildning i systemet av superanvändarna (implementerarna), en egen arbetsdator för pedagogerna, samt satsningar på trådlöst nätverk i skolorna, ska ge förutsättningar för god tillgång till systemet.

Mål
På kort sikt få
      ·         ett enhetligt kommunalt IUP-verktyg
      ·         ökad tillgänglighet för alla berörda
      ·         fokus på måluppfyllelsen genom korrekta bedömningar
      ·         enklare koppling till Läroplan och kursplan

På lite längre sikt få
      ·         mer jämlik kvalitet i elevbedömningarna och IUP-hanteringen mellan skolorna
      ·         fler elever i Höörs kommun når målen i läroplanen
      ·         en resurskatalysator och kvalitetsindikator för skolledarna
      ·         ökad delaktighet och kommunikation med elever och föräldrar


En preciserad Mål och projektplan kommer att läggas ut här när dokumentet är klart (se även preliminär tidplan för IUP-systemets införande)

LPP - Lokal Pedagogisk Planering

Lokal pedagogisk planering - Kursplaner 2000 och LPO 94

Den lokala pedagogiska planeringen har avgörande betydelse för hela IUP-processen. Planeringen utgår från att lärare tolkar och identifierar vilka kunskaper som eleverna ska utveckla enligt målen i läroplan och kursplaner och gör en planering för undervisningen i den årskurs eller i det arbetsområde som planeringen avser.

Skolverkets sida om Lokal Pedagogisk Planering

Skolverket har ännu inte hunnit ge ut förnyade råd för pedagogisk planering anpassat för Lgr 11.

Hittade denna presentation på: http://www.slideshare.net/BLoPP/lpp-lokal-pedagogisk-planering-6275028

LPP Lokal Pedagogisk Planering

View more presentations from Lärande bedömning.

Det kan ta en stund att ladda bildspelet. Om inte bildspelet visas kan du klicka på länken ovan (LPP Lokal Pedagogisk Planering) så flyttas du till originalsidan för denna presentation.

IKT och digital kompetens - Använda IKT i undervisningen

Lärarutbildningen på Malmö högskola beskriver IKT
"Man kan också betrakta begreppet utifrån de tre delarna Information - Kommunikation - Teknik. Information kan vi se som det innehåll vi bearbetar till kunskap. Kommunikation kan vi se som en grund för lärandet och tekniken är bäraren av de kommunikativa och interaktiva processerna i lärandet. Med detta synsätt kan man betrakta IKT som grundvalar för lärande. Vi vill utvidga IKT-begreppet till att omfatta mer än digital teknik eller dator. Alla former av teknik som används i olika utbildningssammanhang bör innefattas i ett nytt kunskapsfält.”
Källa: Lärandets verktyg, lärarutbildningen på Malmö Högskola

Europeiska unionens beskrivning av digital kompetens
”Sverige har undertecknat Europaparlamentets och Europeiska rådets rekommendationer om åtta nyckelkompetenser i december 2006. En av dessa nyckelkompetenser är digital kompetens, vilket innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, det vill säga användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.”
Källa: hämtat ur Skolverkets rapport "Utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom skolan"

Lägesrapport från Skolverket våren 2009 - länk ovan
”uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt förslag på insatser”. 

• Brist på datorer, knappt var tredje lärare har en egen dator på arbetet, samt att antalet datorer inte ökat nämnvärt sedan 2001, vilket skapar långa väntetider för eleverna.
• Tre av fyra lärare anser att den egna skolans IKT-kompetens är otillräcklig och de har svårt att hitta bra undervisningsmaterial. Hälften av lärarna använder IT högst någon lektion i veckan.
• Hälften av datorerna är dessutom gamla ochsupporten när något händer upplevs långsam.
• Brist på övergripande samordning, utbyte, utbildning och gemensam strategi.
• Från att tidigare främst ha framställts som klyftor mellan dem som har och inte har tillgång till IKT, syns de stora skillnaderna nu mellan dem som kan och inte kan nyttja tekniken fullt ut. Ett allvarligt hot mot utbildningssystemen, demokratin och samhällsutvecklingen enligt OECD.
• I USA satsar man nu på en federal it-strategi för skolan (K-12) och skriver:
• Skolan måste helt enkelt ta till sig de digitala möjligheterna i sin undervisning och i sina kunskapsmålför att kunna försvara sin roll och uppgift i samhället.

Skolverkets slutsatser från rapporten

• Utan strategier blir frågor om till exempel utrustning, tillgänglighet och kompetensutveckling lösryckta ur ett sammanhang.
• Skolledarna har generellt en viktig uppgift att driva ett strategiskt arbete och skapa den helhetssyn på skolans uppdrag som krävs för gynnsam resultatutveckling. Idag är inte IT fullt ut integrerad i detta. Samtidigt finns studier som pekar på att skolledares kompetens i IT-frågor är begränsad. 
• Lärare måste också utifrån såväl strategier som verktyg öka sin kompetens och förtrogenhet med IT. Detta måste ske utifrån en långsiktig plan för hur IT- integreras i den pedagogiska vardagen.
• IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har djup IT-kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik.
• Den grundläggande slutsatsen i redovisningen är att digitaliseringen och globaliseringen av samhället innebär helt andra krav och helt andra möjligheter för skola, utbildning och livslångt lärande.

Kompetensbegreppet - Vad är förmåga?

I en rapport från Nordisk TänkeTank, angående samhällets förändring från ett kunskapssamhälle till ett kompetenssamhälle, har de försökt identifiera framtidens kompetensområden. Det handlar om att kunna använda sin läs-, skriv och räkneförmåga i interaktiva handlingar. Om fömågan att kommunicera och interagera i heterogena grupper och att kunna använda tillgängliga verktyg såsom IT och annan teknik. Och det handlar om att vara innovativ, kreativ och handlingskraftig. Vidare identifierade man olika sorters kompetenser. Men först...

Hur definieras kompetens? 

Enligt Swedish Standards Institute´s standard för ledningssystem och kompetensförsörjning kan kompetensbegreppet definieras som ”förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter”. ”Förmåga” byggs upp av erfarenhet, omdöme och förståelse. ”Vilja” omfattar attityd, engagemang, mod och ansvarstagande. ”Kunskap” handlar om fakta och metoder, att veta hur. ”Färdigheten” är att kunna utföra i praktiken, att göra.

Framtidskompetenser

OECD:s, EU:s och ASEM-projektets definitioner av framtidens kompetenser. (ASEM – ett samarbetsprojekt mellan Asien och Europa om livslångt lärande.)

Yrkeskompetens = består av den uppsättning kompetenser som krävs för att kunna utföra en arbetsuppgift på ett värdeskapande sätt i relation till de målsättningar som finns formulerade för arbetet.

Social kompetens = omfattar förmågan att kunna kommunicera och interagera med andra människor.

Personlig kompetens = utgör basen för utveckling av sociala kompetenser. Kärnan i personlig kompetens utgörs av självkännedom, förmågan att förstå sig själv i relation till andra och till de sammanhang man befinner sig i.

Digital kompetens = innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, det vill säga användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. (enligt EU)

Skolinspektionens rapporter - Systematisk kunskapsutveckling och rektors ledarskap

Skolinspektionens rapport av skolans systematiska kunskapsutveckling
Granskningens syfte var att bedöma huruvida skolor med rektorn som ytterst ansvarig, har ett fungerande system för att följa upp och utvärdera elevers kunskapsutveckling, samt om de har ett system för att utforma åtgärder i syfte att förbättra kunskapsresultaten på skolan. Syftet var att hitta de problem, hinder eller de eventuella framgångsfaktorer skolorna upplever i arbetet. Skolinspektionen hittade brister i två tredjedelar av landets 500 granskade skolor.

Rektorns roll/ansvar för kvalitetsarbetet lyfts fram både i styrdokumenten och forskning
Skolor som lyckas bra har en helhetsorienterad rektor som bl.a. följer elevers kunskapsutveckling. Trots detta, brister många skolor.
70 procent av grundskolorna som inspekterades 2008 fick anmärkning för att skolan inte hade ett systematiskt kvalitetsarbete och 65 procent för att kvalitetsarbetet inte används för att förbättra elevernas resultat. Dokumentationen från skolorna visar även stor variation i antal ämnen som bedöms. I genomsnitt bedöms fem ämnen i åk 1 och elva i åk 9.

• Majoriteten av lärare i åk 1-6 känner sig osäkra i hur elevernas kunskaper ska bedömas.
• Hälften av de intervjuade lärarna gör bedömningen att ett gemensamt språk vid kunskapsbedömningar samt rutiner för IUP dokumentation saknas.
• Stark individfokus (önskan om normativa idealelever) kan ge negativa konsekvenser i form av att skolan stigmatiserar elever.
• Den skriftliga bedömningen om elevernas övriga utveckling saknar ofta anknytning till läroplanens mål, exempelvis flitig, stökig, orolig, träna mer, komma i tid och vara trevlig.

Följande aspekter uppger lärarna som huvudsaklig/a orsak/er till de bristfälliga resultaten.

1.      Elevernas sociala bakgrund (83 %)

2.      Arbetssätt, undervisningsmetoder och/ eller läromedel (39 %)

3.      Bristande arbetsmiljö (33 %)

4.      Ogynnsam organisation (28 %)

5.      Bristande ledning (13 %)

6.      Bristande lärarkompetens (6 %)

Rektorsintervjuerna förstärker bilden ovan samt slår fast att även när resultaten är bra förklaras de oftast med den individuella elevens förutsättningar. Många rektorer upplever det som svårt att flytta fokus från den enskilda elevens förmåga till lärandemiljöer och undervisningsmetoder.

Rekommendationer enligt Skolinspektionen

• Skapa gemensamma underlag eller modeller för hela skolan som garanterar att elevernas kunskaper bedöms likvärdigt och som möjliggör att resultaten kan aggregeras och analyseras. Ha arbetsgrupper, konferenser, möten där arbetet diskuteras och skapa rutiner för dokumentation.
• Ha en tydlig och för alla på skolan känd ansvarsfördelning men rektorn ska ta det övergripande ansvaret. Om rektorn delegerar ansvaret - se till att det finns tydlighet i hur återrapportering ska ske.
• Tänk på att uppföljning, utvärdering och åtgärder ska vara ett verktyg för internt utvecklingsarbete. Testa och utvärdera organisationsmodeller, strategier och arbetssätt för kvalitetsarbetet som t.ex. olika dokumentationsformer, datoriserade system, mötestekniker. Pröva och utvärdera olika undervisningsmetoder och ta till vara personalens kompetens på bästa möjliga sätt för att tillgodose enskilda elevers behov.
• Se till att framgångsrika metoder och strategier sprids mellan olika årskurser och ämnen.
• Utarbeta principer för att vid behov omfördela resurser.

”Förmågan att reflektera kring det egna lärandet, t.ex. att bedöma sina resultat och förstå dem utifrån den egna insatsen och de egna förutsättningarna, kallas metakognition. Att stödja elevernas utveckling av metakognition är ett av skolans övergripande uppdrag i LGR11. Hur kan vi ge eleverna verktyg för självvärdering och reflektion? (Portfolio, loggböcker etc.)”

LGR 11 Kapitel 2.7 Bedömning och betyg
• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning
i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

OBS! Enligt PISA rapporten 2009 var de största kunskapsförlorarna de svaga eleverna. Den egna reflektionen kring sitt kunskapande är en förutsättning för ett livslångt lärande och vägen till personlig utveckling. (Jans kursivering)

Källa och länkar:
Skolinspektionens rapport: Rektors ledarskap och ansvar
Skolinspektionens rapport: Rätten till kunskap - Goda exempel
Kan ni inte öppna länkarna finns vägledning och kvalitetsrapporter på skolinspektionens hemsida under tillsyn&granskning.

IT-stöd för dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete
Läs mer om digital IUP här och om tidplan för införande här.

Framgångsrika skolreformer

"Enligt experten på skolreformer, Michael Fullan, spelar varken lärartäthet eller betyg  någon central roll i hans analys. De svenska stridsfrågorna om vinst i friskolor och återförstatligande av skolan är helt frånvarande. När politiker satt sitt hopp till att låta tusen blommor blomma har reformpolitiken inte fått tillräcklig kraft. Det har funnits många enskilda skolor som nått goda resultat. Däremot har nya insikter inte fått bred spridning. Ur Fullans perspektiv är ledarskap nyckelbegreppet. Framgångsrika skolreformer har haft ett fåtal, men tydliga mål och drivits med tydligt stöd från den högsta politiska ledningen. Men de har inte varit ensidigt toppstyrda utan i hög grad byggt på att rektorer och lärare varit medskapare av det nya. Lokala politiker, rektorer och lärare har involverats i ett gemensamt projekt som handlat om att identifiera vad som fungerar och vad som inte gör det."
Citerat ur DN 2010-09-08

PISA 2009 senaste rapporten

Klicka på länken nedan för att se utbildningsminister Jan Björklund kommentera rapporten.
PISA 2009 senaste rapporten

Kort sammanfattning
"PISA 2009 mäter läsförståelse, kunskaper i matematik och naturvetenskap hos 15-åringar i 65 länder. Huvudämnet denna gång är läsförståelse.
Det gick inte särskilt bra för Sverige en 15e plats, vilket motsvarar en genomsnittslig OECD-nivå. De asiatiska länderna och Finland ligger i topp.

Läs PISA-rapporten på Skolverket webbplats

Jämfört med PISA 2000, då läsförståelse också var huvudämne, har Sverige tappat 19 poäng. Försämringen gäller både låg- och högpresterande elever. Men det är de "svagaste" eleverna som tappat mest under tioårsperioden."
Källa: OECD

PISA mäter inte enbart skolkunskaper

PISA har en kvalitativ ansats, vilket skall förstås som att den inte enbart mäter en slags färdighets- eller faktakunskap utan också mäter elevers förmåga att använda sina kunskaper i andra sammanhang än skolans, att analysera företeelser i samhället och att omsätta sina kunskaper i tillämpning på vidare problem. Om jag förstått resultaten rätt för Sveriges del, så är fakta-nivån inte något som försämrats (gäller mätningarna i naturvetenskap, där vi ligger på – nåja – ett snitt) utan svenska elever brister i tillämpningsdelen. Skolresultaten var utmärkta i sin reproducerande del, men inte i sin tillämpande.
Detta måste vara en viktig distinktion vad gäller åtgärder. Jag tror att politiker i gemen uppfattar dessa sjunkande skolresultat i de internationella jämförelserna som att det finns behov av mer handfasthet. Det kan kanske också behövas, men tydligt är att det krävs en dimension till som svensk skola inte lyckas med, eller lyckas med i lägre grad – nämligen elevers förmåga att omsätta sina kunskaper till att tänka och handla utanför skolans värld.

Informationsteknik i LGR11

”IKT i skolan kan vara helt avgörande för att en elev ska kunna nå kunskapsmålen och en förutsättning för att kunna ta del av och vara delaktig i skolarbetet.”Källa: Specialpedagogiska Skolmyndighetens publikation "IT och lärande"

Begreppet "lärverktyg" är nytt i LGR11 och kan tolkas till användandet av alternativa läromedel såsom informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen.

Nedan visas ett filmklipp där Henrik Widaeus, Pedagogiskt centrum i Södertälje gör en
sökning på orden dator, internet, webb, digital och information i LGR11

 

Kunskapssamhället har blivit kompetenssamhället

 

PIM - Ditt lärverktyg för att uppnå digital kompetens
Det ökade kravet på att lärare ska skaffa sig digital kompetens och kunskap om digital källkritik kräver utbildningsinsatser. Ett sätt att fortbilda landets lärare i digital kompetens är verktyget PIM. PIM står för ”praktisk IT- och mediekompetens” och är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen.

Webbplatsen är en del av ett regeringsuppdrag som Skolverket har att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. Det är en helt kostnadsfri resurs riktad till Sveriges alla pedagoger.
http://www.pim.skolverket.se/xp/Introduktion/

Vi kommer att undersöka möjligheten att utnyttja Hörbys examinerings-plattform för att kunna komma igång med PIM redan under kalenderåret 2011. Vem som helst kan redan nu gå kurserna på PIM-hemsidan. Då ger du dig själv ett försprång. Nivå tre är den nivå som alla så småningom ska uppnå.

Vad kan vi uppnå med IKT?

• Upplevelsen av en modern skola är viktig för elevernas vilja att lära. IKT kan stimulera barn och elevers kreativitet och inlärning, samt vara ett redskap och stöd i pedagogernas arbete.
• Tidsbesparing och högre kvalitet. Nätet är fullt av färdiga lektionsplaneringar och digitala lärresurser som kan ändras eller byggas på. http://www.lektion.se/
• Individanpassade stödövningar i våra skolavtalsprogram
• (Eva, Nina, Gunnel och Camilla m.fl. läs- och skrivutvecklingsprojekt med IKT-stöd)
• Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser, som enligt Europarådet bidrar till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle.
• Utveckla källkritiskt förhållningssätt: söka och samla, sålla (värdera) och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa information (samarbeta med skolbiblioteken)
• Stimulera kommunikation, informationsutbyte och delaktighet mellan hem och skola.
• Blickar vi framåt på de kunskaper, förmågor och kvalitéer som en modern skola ska utveckla hos varje individ för att möta samhällets och näringslivets förväntningar ser vi också ett ökat behov av digital kompetens och IT-stöd i skolans undervisning.
• En skola som ska utbilda individer till arbetslivet 2030 måste inse vikten och behovet av ökad IT-användning i sin undervisning. För en del elever kan t.o.m. behovet av IT-stöd vara avgörande för nå skolans kunskapskrav och skapa en likvärdig utbildning.
• Upplevelsen av en modern skola och undervisning skapar mer motiverade elever.

För Höör har följande IKT-fortbildningsbehov identifierats:

• Smartboardsanvändning – fortsatt satsning på digitala klassrum och tillhörande fortbildning.
• Officepaketets resurser
• PIM (Praktisk IT- och Mediakunskap – här ingår även digitalkompetens såsom källkritik etc.
• Pedagogiska avtalsprogram, och digitala lärresurser på internet (twitter, youtube, blogg, wikipedia) 
• Applikationer för kvalitets och utvecklingsprocesser (digital IUP)

LGR11 - Ny läroplansstruktur

Läroplanens struktur

Läroplanen innehåller tre kapitel, se ovan. All undervisning ska planeras och genomföras utefter innehållet i alla tre delarna. Den första delen innehåller skolans värdegrund och uppdrag, läs mer om värdegrundsportalen. Värdegrunden för skolan, uttryckt i skollag och läroplaner, ska genomsyra alla aktiviteter och relationer i skolan. Del två innehåller Övergripande mål och riktlinjer.I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger riktningen på skolans arbete. Observera formuleringen bör och inte skall. Har det någon betydelse för hur vi uppfattar uppdraget?

Motiv för ämnet

Utifrån läroplanens kunskapssyn och målen om att utveckla "goda samhällsmedborgare", "studieförberedelse" och "personlig utveckling", ges en kort ämnesspecifik motivering till hur ämnet ska kunna bidra för att uppfylla dessa mål.

Syfte

Denna text beskriver hela uppdraget för undervisningen i ämnet. Vad undervisningen ska bidra med och vilka förmågor eleverna förväntas utveckla. Ex."Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställningen till..." I slutet av syftestexten sammanfattas de långsiktiga ämnesspecifika målen och förmågorna som ämnesundervisningen ska planeras utifrån för grundskolans nio år.

Centralt innehåll

Här preciseras det innehåll som redan finns angivet i syftet. Det centrala innehållet är omfattande i den nya kursplanen, "stoffträngsel". Centrala innehållet bestämmer numera vad ämnena ska innehålla och vilka moment som ska behandlas samt när. På så vis undviker man lokala tolkningar och försöker istället uppnå en mera likvärdig utbildning i grundskolan. Innehållet är i grundskolan uppdelat för åren 1-3, 4-6 och 7-9. I specialskolan som är en tio-årig skolform är innehållet i kursplanerna uppdelat för åren 1-4, 5-7 och 8-10.

Kunskapskraven bygger på den kunskapssyn och mål som återfinns i läroplanens första och andra kapitel.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Det finns ingen hierarkisk ordning mellan fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Detta kommer tydligt att framträda i kunskapskraven. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.

Läroplanens relationella förhållningssätt

Bilden visar de byggstenar som undervisningen skall grundas på och de har ett relationellt förhållningssätt till varandra. Därför ska all undervisning utgå från alla tre delarna, men målen i läroplanens kapitel 1 och 2 skall inte bedömas eller betygsättas. Inte heller är det meningen att lärarna varje gång ska slå upp kapitel 1 och 2 i läroplanen vid sin planering, utan värdegrunden och de övergripande mål och riktlinjerna ska vara så befästa att de genomsyrar all undervisning. Undervisningen ska dessutom leda till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörsskap. Utvärdering huruvida undervisningen genomsyras av dessa mål och riktlinjer samt uppfyllandegraden av förmågor kan göras genom t.ex. självvärderande elevenkäter och därefter återkoppling i den muntliga delen av utvecklingssamtalet.

Skolverkets egen sida för Läroplansstruktur och betygskala.

Läs även Skolverkets "Skola i förändring här".



Skola i förändring



Film och implementeringsstöd - Skolverket

Skolverkets filmer - Skola i förändring
http://www.skolverket.se/sb/d/4377/a/23590

1. Nya samlade läroplaner med kursplaner - mål och intentioner, struktur och utformning.

2. Bedömning och betygsättning - betygskala, kunskapskrav och nationella prov.

3. Implementering - hur har olika skolor organiserat sitt implementeringsarbete och vilket stöd erbjuder Skolverket?

Diskussionsfrågor till filmerna

Finner du här!

Skolverkets stöd och implementeringsresurser
Finner du här!

Skola i förändring
Reviderad broschyr om skola i förändring finner du här!

Skolverkets Implementeringsfaser

Implementeringen sker i tre steg

Steg 1: Skolhuvudmän

Period: 26 maj-17 juni 2010
Som ett första steg bjöds huvudmän, beslutsfattare och förvaltningschefer för både kommunala och fristående skolor in till nationella informationskonferenser. Konferenserna behandlade dels skollagen samt bakgrund och motiv till reformerna, dels de statliga insatser som kommer att finnas till stöd för den lokala implementeringen. Avklarat!

Steg 2: Rektorer

Period: 21 september-29 oktober
Som ett andra steg hölls skolformsinriktade nationella informationskonferenser under hösten 2010 för rektorer, biträdande rektorer och förvaltningschefer. På dessa konferenser behandlades de delar av skollagen som är direkt kopplade till rektorns ansvar, de nya samlade läroplanerna för grundskolan, specialskolan, sameskolan och den obligatoriska särskolan samt den nya betygsskalan. Avklarat!
Ta del av dokumentation från konferensserien

Steg 3: Lokalt utsedda nyckelpersoner

(grundskolan, specialskolan och sameskolan)

Period: januari-mars 2011
Som ett tredje steg bygger Skolverket vidare på principen med att erbjuda utbildning och stöd till de nyckelpersoner, som utses av huvudmannen på lokal nivå. Denna princip infördes i samband med implementeringen av målen och proven i årskurs 3 och har visat sig fungera väl. Nyckelpersonerna arbetar på uppdrag av huvudmannen och får av Skolverket utbildning och stöd för att kunna kommunicera innehållet och intentionerna i de olika kursplanerna. Denna kunskap ska sedan spridas och förankras inom den egna organisationen. Antalet nyckelpersoner har beräknats dels utifrån antalet skolor och dels utifrån antalet elever inom huvudmannens ansvarsområde.
Läs mer om konferenserna

Steg 3: Konferenser för lärare

(obligatoriska särskolan)

Period: februari-april 2011
Som ett tredje steg erbjuder Skolverket kursplanekonferenser under februari-april 2011. Konferenserna riktar sig till lärare i den obligatoriska särskolan samt lärare i grundskolan som undervisar integrerade elever. På konferenserna kommer konstruktionen av den samlade läroplanen att gås igenom och diskuteras. I detta är relationen mellan övergripande läroplansmål och kursplaner en central del liksom kursplanernas och kunskapskravens uppbyggnad och funktion. Många exempel kommer att ges från kursplaner och kunskapskrav i olika ämnen och ämnesområden.
/Skolverket

Startsida

Meningen är att dessa sidor ska ge information och sammanfattningar av arbetet med att införa Skola 2011 i kommunen. Ansvariga för informationen på hemsidan är projektgruppen för Skola 2011 i Höör. Denna blogg fokuserar främst på grundskolans uppdrag samt kunna hålla BUN och skolor uppdaterade om det fortlöpande arbetet med att införa Skola 2011 i Höör.

Finplanering av fortbildningsdagarna med datum, tider och lokaler görs tillsammans med ledningsgruppen och projektgruppen.

Utbildning för implementerarna i de nya styrdokumenten och därefter för oss andra kommer att ske härnäst. Implementerarna planerar tillsammans med respektive rektor in aktiviteter i form av diskussioner och fördjupningar.

Parallellt under våren kommer utbildning i vårt nya IUP-system att genomföras. Vi lär oss att använda funktionerna i systemet. Infomentor P.O.D.B från Kristianstad levererar tjänsten och kommer också att hålla i några fortbildningar av IUP-systemet under våren. Höstterminen 2011 ska alla undervisande pedagoger använda systemet för sina elevbedömningar, skriftliga omdömen och IUP. Läs mer om fördelarna med digital IUP här!

Kompletterande utdelning av "lärardatorer" kommer också att ske under våren.

Detaljerad information kommer först och främst ut via din e-post och/eller din rektor.