I Skolvärlden i januari 2011 fanns en artikel om just skolforskning, att i Sverige är utbildningsforskningen närmast obefintlig. Väldigt få studier handlar om effekten av undervisningen.
I första paragrafen i nya skollagen 2010:800 läser jag följande om utformningen av utbildningen:5 § Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Var kan jag hitta forskningsresultat om vad som är viktigt i undervisningen och vad som är framgångsfaktorer för elevernas resultat?
Skolverket presenterade i september 2009 en kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.
Faktorerna PRESENTERAS i fyra stora områden:
- SEGREGERING Vi gillar olika!
Den svenska skolan har de senaste 20 åren förändrats från att ha varit ganska blandad när det gäller elevsammansättning till att bli alltmer homogen, då har resultatskillnaderna mellan skolor blivit större. Föräldrars utbildningsnivå påverkar elevernas resultat, och vilktiga saker att tänka på är att kamrateffekter och lärares förväntningar måste vara höga. - DECENTRALISERING
Sedan 1990-talet har skolan blivit kommunernas ansvar istället för som tidigare statlig. Detta har lett till stora skillnader mellan hur mycket pengar varje kommun satsat eller haft råd med till skolan. Det finns också skillnader i resurser mellan olika skolor i kommuner visar skolverkets statistik. Lärartätheten har minskat. - DIFFERENTIERING
Det har blivit vanligare med särskiljande lösningar, särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd och nivågrupperad undervisning. Forskningen varnar för sådana åtgärder eftersom de kan ha så kallade inlåsningseffekter, att man hamnar i en svag grupp, att förväntningarna sänks och utmaningar uteblir.
Det har blivit vanligare med individuellt arbete i skolorna, där elever ska ta eget ansvar och söka kunskaper med läraren som handledare. Detta friare arbetssätt är inte alla elever mogna för och det påverkar resultaten negativt. - INDIVIDUALISERING
När Lpo94, den nuvarande läroplanen kom 1994 var den väldigt revolutionerande, det var den första läroplanen som var målstyrd, och den var medvetet öppen och mindre styrd än tidigare läroplaner. Man tänkte att en flexibel och varierad undervisning som planerades på varje skola utifrån elevers behov skulle leda till ökad måluppfyllelse, men erfarenheterna har varit att det i många kommuner inte lagts tillräckligt med tid och resurser på tolkningsarbete, så det har uppstått en dålig likvärdighet i bedömningar och undervisning inom och mellan kommuner, som har påverkat resultaten negativt.
Övrigt i Sverige som kan liknas vid forskning är de matnyttiga rapporter Skolinspektionen gör och redovisar på sin hemsida http://www.skolinspektionen.se/, mycket mer än kommuninspektioner...!
Det senaste året har kvalitetsgranskningar gjorts i engelska, fysik, matematik, svenska i grundsärskolan, idrott och hälsa, och så har det gjorts övergripande granskningar av hur elevers rätt till kunskap tillgodoses och hur kvalitetsarbete systematiseras. Ett användbart exempel är engelska – där finns en utmärkt checklista som man kan använda när man planerar sin undervisning, något när vi ska arbeta med Pedagogiska planeringar?
På www.skolverket finns en sida med massor av artiklar och länkar till forskningsresultat inom alla ämnen.
I Skolverkets kunskapsöversikt hänvisas på många ställen till en stor internationell undersökning som ofta dyker upp när man någon gång hör något om klassrumsforskning.
Professor John Hattie, Auckland University, Nya Zeeland och hans forskargrupp har undersökt vilka faktorer som bidrar till bättre resultat hos skolelever. Presenterades i bokform 2009 VISIBLE LEARNING.
Arbetet är förmodligen världens mest omfattande utbildningsundersökning hittills, och det är en av få studier av effektstorlekar.
• 800 metastudier (Hatties studie är en meta-meta-studie)
• 50 000 undersökningar
• mer än 80 miljoner elever
I studien analyseras 138 faktorer som kan tänkas ha betydelse för elevprestationer, men ambitionen har INTE varit att göra en rankinglista över vad som funkar eller inte funkar.
Hattie hade ambitionen att förklara på ett sammanhållet sätt vad som påverkar.
“What really makes a difference in helping learners to reach high levels of achievement?”
Jag har liksom ni hört om vad som verkligen påverkar, vad man kanske trodde skulle påverka positivt men som alls inte gjorde det, och i julas läste jag boken ”Visible learning”, jag läste, översatte och läste igen. Ibland blev jag mer förvirrad än klok och tänkte att titeln, var har han fått den ifrån? Men så småningom klarnade det mesta. Titeln Visible learning, tydligt lärande är just vad boken och hela forskningen kommer fram till är hemligheten. Det är dessutom ingen hemlighet, utan ska vara fullt synligt i klassrummen. Jag slås av att det man kommer till är väldigt vanliga saker, som vi gör. Men vi gör det inte alltid...och kanske har vi inte satt det i system? Kanske den mest utmanande boken om skolan jag läst. Enkelt blir komplicerat...och tvärtom.
Hattie kommer fram till att sex grupper med faktorer påverkar resultaten:
ž Hemmet
ž Skolklimatet
ž Läraren
ž Läroplanen/speciella metoder
ž Strategier för undervisning
Varje faktor har sedan fått ett tal, en effektstorlek d som är uträknad utifrån alla olika undersökningars resultat.
d under 0 betyder att faktorn är ”reverse”, dvs missgynnar resultaten och dessa faktorer bör undvikas
d mellan 0 och 0.15 jämförs med undervisning utan lärare alls, beskrivs som ”harmful and probably should not be implemented”
d mellan 0.15 och 0.40 är det man brukar möta i undervisningen, det ”vanliga”
d från 0.40 och uppåt är ”Zone of desired effects”, det som har störst påverkan på resultaten.
Faktorer som har med eleven att göra, som har stor positiv betydelse för resultaten
Faktorer som har med eleven att göra, som har stor positiv betydelse för resultaten
1 Att elever själva utvärderar sina kunskaper (självbedömning) d 1.44
Alla elever måste veta var de är, vad de är på väg mot och vad de måste göra för att komma dit.
...en känsla för hur man ligger till… och ”expectations of success”
2 Elever utvecklas stegvis och det måste lärare känna till. d 1.28
Piaget-baserade metoder funkar!
Elevers utvecklas successivt, undervisningen bör planeras så att ”nästa steg” uppnås.
14 Tidigare resultat d 0.67
Vad eleven har med sig till skolan är väldigt viktigt, tidigare resultat påverkar förmågan och förväntningarna. Den bibliska Matteuseffekten: Den rike blir ännu rikare och den fattige förlorar det den hade…
Och inte så viktiga faktorer...
Faktorer som har med hemmet att göra
31 Intellektuell stimulans hemifrån d 0.57
32 Socioekonomisk status d 0.57
45 Aktiva föräldrar d 0.51
Det viktigaste föräldrar kan göra är att förmedla positiva höga förväntningar. Att övervaka läxläsning, styra TV-tider har negativ inverkan på tonåringars resultat… Föräldrars förväntningar ”smittar” på barnens egna förväntningar och då händer det saker med resultaten.
31 Intellektuell stimulans hemifrån d 0.57
32 Socioekonomisk status d 0.57
Föräldrars resurser, utbildning, yrken. Det blir problem när inte föräldrar och skolan ”pratar samma språk”.
45 Aktiva föräldrar d 0.51
Det viktigaste föräldrar kan göra är att förmedla positiva höga förväntningar. Att övervaka läxläsning, styra TV-tider har negativ inverkan på tonåringars resultat… Föräldrars förväntningar ”smittar” på barnens egna förväntningar och då händer det saker med resultaten.
..och faktorer som inte har så stor betydelse för resultaten som vi kanske trodde
137 TV-tittande d -0.18
Negativa resultat för barn som tittar mer än 10 tim/vecka på TV. Svag positiv inverkan på läsning om tittandet är under 10 tim/vecka.
135 Socialbidrag d -0.12
Socialbidrag är nödvändiga och har positiv effekt på många saker men inte på resultaten…!
113 Familjestrukturen d 0.17
Ingen resultatpåverkan av skilsmässor, adoption, antal föräldrar i familjen.
Faktorer som har med skolklimatet att göra
5 Snabbare undervisning för snabba elever (men inte nivågruppering) d 0.88
Alla elever bör få arbeta och lära sig i den takt som passar dem. Om så inte sker drabbar det främst de duktiga eleverna.
6 Insatser som minskar störande beteenden i klassrummet d 0.80
39 Känslan av att man tillsammans arbetar mot målen d 0.53
41 Kamratbedömning d 0.53
Att elever samarbetar i sitt lärande är en viktig faktor. När de ger varandra feedback och trivsel råder blir skolan en plats man vill vara på och det påverkar resultaten positivt.
42 Klassrumsklimatet d 0.52
Lärare som skapar arbetsro och motivation, hanterar klassrumsproblem när de uppstår och som kan upprätta goda relationer är viktiga.
…och sådana som har liten eller till och med negativ påverkan.
138 Skolbyten innebär uppbrott, avbrott i lärandeprocesserna, hitta nya vänner. En framgångsfaktor är om ett barn hittar nya vänner den första månaden. d -0.34
136 Att gå om en klass d -0.16
Det finns inga studier som visar några fördelar med att gå om en klass…
134 Sommarlov avbryter de kontinuerliga lärandeprocesserna och har ingen nytta när man inte lever som jordbrukare längre… d -0.09
131 Åldersblandade klasser d 0.04
121 Nivågrupperingar d 0.12
Nivågrupperingar påverkar resultaten försumbart och likvärdigheten försämras. Elever i de lägre grupperna får ingen stimulans, de saknar ofta både utmaningar och välutbildade lärare. Forskningen som Hattie har sammanställt visar på minimala resultat:
de ”duktigare” grupperna d 0.14 mellangrupper d -0.03 ”svagaste” grupperna d 0.09
De ”svagaste” grupperna beskrivs i studier som icke lärandemiljöer, där det saknas intellektuella utmaningar, klassrummen upplevs som oengagerande och mördande tråkiga, eleverna får ofta inte de bästa lärarna.
”Because we expect almost nothing of them, they learn very little”
106 Klasstorlek d 0.21
Att införa mindre klasser har ingen effekt på resultaten. Låter det konstigt?
Att minska klasstorlekarna kan få effekterna:
• att omgivningen blir mer strukturerad
• att läraren hinner med varje elev bättre, kan ge mer feedback
• att lärare kan variera sin undervisning mer och individualisera mera
...men det sker inte automatiskt, utan kräver ett medvetet styrt arbete!
99 Skolans ekonomiska resurser d 0.21
Faktorer som har med läraren att göra
4 Lärares reflektion kring sin egen undervisning (micro-teaching) d 0.88
8 Tydliga lärare i
• sitt ledarskap
• sina förklaringar och instruktioner
• valet av arbetsmaterial
• sin utvärdering
• målen d 0.75
11 Relationen mellan elev och lärare d 0.72
19 Professionell utveckling för lärare d 0.62
56 Undervisningskvalitet d 0.44
58 Höga förväntningar d 0.43
Det krävs mer än ett viktigt undervisningsinnehåll, mer än bra undervisningsskicklighet, mer än engagerade studenter för att göra skillnad. Det krävs kärlek till innehållet, en önskan att den andre liksom läraren ska tycka om och till och med älska ämnet och så ska det till att läraren förmår visa att hon inte bara lär ut – utan också själv njuter av att lära sig mer om ämnet.
Hattie kommer fram till att inget slår en skicklig lärare.
Kontakten och samspelet mellan läraren och eleverna är avgörande.
Viktigast är hur läraren arbetar med lärande och förmågan att bygga upp relationer med eleverna.
Vilka lärare gjorde skillnad för dig i skolan? De som fick mig att älska ämnet, de som utmanade och hjälpte, de som byggde relation och de som visade strategier och hjälpte mig att förstå processer.
Lärares ämneskunskaper och utbildning betyder mindre än hur de använder dem i sin undervisning. Naturligtvis är det viktigt ändå att vi har båda...
Faktorer som har med undervisningen att göra
3 Formativ bedömning från eleven till läraren (utvärdering av undervisningens effekt) d 0,90
7 Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter d 0.77
9 Ömsesidig undervisning d 0.74
Framgångsrika lärare lär sina elever använda kognitiva strategier som att kunna sammanfatta viktiga saker i texter, ställa bra frågor, förtydliganden och förutsägningar, helt enkelt få fatt i det viktiga. Detta sker i växelverkan mellan eleven och läraren. Studier visade att högst resultat var kopplat till lärare som medvetet undervisade om sådana strategier.
10 Feedback d 0.73
…och sådana som har liten eller till och med negativ påverkan.
88 Läxor d 0.29
132 Elevers styrning av lärande d 0.04
126 Distansutbildning d 0.09
120 Mentorskap från äldre elever d 0.15
118 PBL ”Fri forskning” d 0.15
117 Hemundervisning d 0.16
Det som gör skillnad är när både lärandet och undervisningen är fullt synlig i klassrummet. Det handlar inte om några hemligheter…det märks direkt! Har du varit i sådana klassrum? Hur ofta har du det så i ditt klassrum?
The more the student becomes the teacher and the more the teacher becomes the learner, then the more successful are the outcomes (s. 25)
Vågar du...?
Modiga lärare vågar granska och förändra sin undervisning.
”Leave me alone to teach my way” Det är väl inte mitt fel att eleverna inte lär sig, de
vill inte, de kan inte, det är så mycket annat som är viktigare för dem...
Vi behöver skolledare och lärare som kan skapa rum för lärande och utveckling i
läraryrket. Där lärare kan prata om sin undervisning, där fel och problem kan få ses
som viktiga möjligheter att få lära sig, lära om, lära nytt på ett tryggt och säkert sätt,
precis lika självklart som att den stämningen råder med eleverna.
Lärare måste också få ställa sig själva eller varandra de tre viktiga feedbackfrågorna:
Vart är jag på väg? Hur går det? och Vart ska jag sedan?
Vågar du söka efter det som inte fungerar i din undervisning? De elever som inte
lyckas hos dig? Vågar du ta till dig de signaler eleverna sänder, att de inte förstår, att
de inte är engagerade?
”When teachers seek evidence that their teaching may not have been successful,l
then the desirable lens of success is in place” (s. 251)
Utlagt av Christel Jansson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att lämna din kommentar.