 |
| Trots datumet 1 april ovan - var det här troligtvis inget man så gärna skämtade om på personalrummet 1941 heller... |
Höörs kvalitet- och utvecklingsprogram
Arbetet på förvaltningsnivå med att ta fram och besluta om ett kvalitet- och utveckllingsprogram för BUN i Höör är klart. Läs mer om programmet på kommunens officiella hemsida. En årsklocka för mätning av våra fokusområden utifrån programmet samt en redovisningsmall för skolornas systematiska kvalitetsarbete ska tas fram. Detta blir skolornas dokumentation över deras systematiska kvalitetsarbete. Fokusområdena är kunskaper och färdigheter, trygghet samt studie- och arbetsro. För förskolorna prioriteras ett ökat fokus på lärande. Skolornas resultat ska redovisas och sammanfattas med förslag på utveckling och förbättring. Resultat över elevernas kunskapsutveckling hämtas bl.a. från InfoMentor där lärarna dokumenterar elevernas kunskapsutveckling (IUP, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram) samt framöver betyg. Utöver dessa resultat ska även nationella prov och lokala screening-tester (läsförståelse etc.) redovisas. Huvudman och ansvariga politiker kommer att genomföra planerade internkontroller på skolor och förskolor. Skolornas samlade rapporter och internkontroller ger ett aggregerat resultat för analys på förvaltningsnivå.
BUS nästa projekt i Höörs skolor och förskolor - vad menas med det?
Ett verktyg för att förbättra resultaten är att kartlägga rutiner och aktiviteter i s.k. processkartor. Inom BUN har vi gjort sådana processkartor för att "fotografera" våra arbetsflöden och se var våra "tidstjuvar" och "energiläckage" sitter. Det skapar tydlighet, struktur, delaktighet och möjlighet till påverkan. Det är vår tro att fokusera på processerna för att i slutändan skapa ett bättre resultat och arbetsmiljö. För närvarande har vi kartlagt följande processer: planering, undervisning, identifiering av elever i behov av särskilt stöd, utvecklilngssamtal och några till. Projektet kallas BUS - Barn och Utbildningssektorn Stärks. För detta är hälsovetaren Kristina Dellholm projektledare. Det är ett samarbete med Bromölla kommun där de genomför projektet BÄST - Bromölla Är SystemTänkare och projekten har fått medel från ESF.
Saker som vi försöker fundera på är hur nedanstående framgångsfaktorer tas med i vårt framtida arbete och integreras i våra processer.
Hattie lyfter fram sex kännetecknen på ett framgångsrikt lärande:
1. Den enskilde läraren har en avgörande betydelse för elevers prestationer.
2. Läraren visar ledarskap, inflytande, omsorg och känslomässigt engagemang i sin undervisning.
3. Läraren intresserar sig för vad enskilda elever tänker och förstår, och arbetar löpande ge varje elev feedback på lämplig nivå. Läraren förväntar sig framsteg inte bara av elever som har det lätt för sig utan även av elever med sämre förutsättningar.
4. Läraren är medveten om avsikten med undervisningen och vilka de konkreta målen är. Läraren lägger upp sin undervisning utifrån frågan "vad händer i nästa steg?" i syfte att minska avståndet mellan elevernas rådande kunskapsnivå och de målsättningar som finns.
5. Läraren situationsanpassar undervisningen och erbjuder eleverna en bred repertoar av metoder för att nå kunskap (experiment, innötning, återberätta för klassen, problemlösning etc). Det centrala är att läraren synliggör för eleven vad avsikten med övningen är och vilka kriterierna för måluppfyllelse är.
6. Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt.
Hur förbättrar man resultaten i ett utbildningssystem?
I december 2010 publicerade det internationella konsultföretaget McKinsey och Company en studie av de utbildningssystem som förbättrat sig mest i internationella jämförelser under de senaste 20–30 åren. Rapporten tar upp hur man ska bära sig åt för att ta sitt land från den nivå där det befinner sig idag, till toppen. I studien dras sju huvudsakliga slutsatser: Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt. http://www.mckinseyonsociety.com/downloads/reports/Education/Worlds_School_Systems_Final.pdf
1. Ett skolsystem kan uppnå betydande förbättringar oberoende av startpunkt Förändringar kan uppnås inom sex år eller ännu fortare, de kan genomföras oavsett vilken nivå skolsystemet startar från och oavsett kulturella och ekonomiska förutsättningar.
2. Viktigt att ha fokus på hur undervisningen genomförs I de system som förbättrat sig mest har majoriteten av åtgärder som genomförts tagit sikte på hur undervisningen genomförs. Det har inte varit lika stort fokus på mer resurser eller förändring av strukturer, till exempel ändrad läsårsindelning, centralisering eller decentralisering av ansvar.
3. Varje steg på resan från "svag" till "förträfflig" hänger ihop med ett begränsat antal reformverktyg Länder som tagit sig från en nivå till nästa har använt sig av ett begränsat antal gemensamma reformverktyg. Till exempel har länder som tagit sig från "acceptabel" till "bra" fokuserat på internationella och nationella jämförelser, på skolsystemets organisation och finansiering och på undervisningsmetoder. De länder som tagit sig från "bra" till "mycket bra" har fokuserat på att utveckla läraryrket och skapa tydliga karriärvägar.
4. Sex åtgärder förekommer i alla utvecklingsstadier Sex åtgärder kommer igen på alla stadier i utvecklingen för de system som förbättras mest:
• Utveckling av pedagogiska kunskaper hos lärare och ledarförmåga hos rektorer.
• Utvärdering av elevers prestationer
• Systematisk informationssamling
• Fastställande av utbildningspolicys och lagar
• Förändring av läroplaner
• Väl avvägt ersättnings- och belöningssystem för lärare och rektorer.
5. Ju bättre ett skolsystem blir, desto mer drivs ytterligare förbättring av ökat självbestämmande för enskilda skolor För skolsystem som befinner sig på svag nivå verkar centralisering och standardisering vara ett effektivt sätt att förbättra sig. För skolsystem som uppnått nivån bra verkar centralisering snarast ha motsatt effekt. Där är ökat självbestämmande för enskilda skolor en framgångsfaktor.
6. Ledare i skolsystemen utnyttjar förändringar i omvärlden för att initiera reformer I alla system som studerats har förändringarna föregåtts antingen av en socioekonomisk kris, publicering av en rapport med hög trovärdighet som kritiserar utbildningssystemets resultat eller förändring i ledarskap.
7. Kontinuitet i ledningen av skolsystem är mycket viktigt Ledarskapet är viktigt inte bara för att sätta igång ett reformarbete, utan också för att hålla det levande över tid. Slutsatsen är att långsiktighet och stabilitet i spelreglerna för skolsystemet är avgörande för att uppnå stora förbättringar.
Hämtat från SKL som översatt texten från McKinsey-rapporten
Edwards Deming – Förbättringshjulet eller Demingscykel
Deming är upphovsman till förbättrings- eller Demingcykeln. Demings fjorton punkter är Edwards Demings egen sammanfattning av de av honom själv utarbetade principerna för ett kontinuerligt och långsiktigt arbete för förbättrad kvalitet och ökad produktivitet (industri/näringslivet)
Här är punkterna kortfattat återgivna på svenska:
1. Skapa ett klimat för långsiktiga beslut och ständig förbättring.
2. Övergå till det nya kvalitetstänkandet.
3. Sluta försöka kontrollera in kvalitet.
4. Minska antalet leverantörer och värdera dem inte enbart efter pris.
5. Förbättra ständigt varje process.
6. Ge alla möjlighet att utvecklas i sitt arbete.
7. Betona ledarskap.
8. Fördriv rädslan.
9. Riv ner barriärerna mellan avdelningarna.
10. Sluta med slogans. Vidta åtgärder istället.
11. Avskaffa ackord.
12. Ta bort hindren för yrkesstolthet.
13. Uppmuntra till utbildning och vidareutveckling.
14. Vidta åtgärder för att få igång förändringsprocessen.
Hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Edwards_Deming
Läs gärna mer om vad som bör prägla framgångsrik matematikundervisning i klassrummet på Anki och Christels matteblogg. Christel har gjort ett inlägg efter att ha läst "Mathematics inside the blackbox" av Jeremy Hodgen och Dylan Wiliam. Flera av de didaktiska tipsen är applikerbara för alla andra skolämnen också. http://www.matteutvecklingihoor.blogspot.com/2011/11/matte-i-den-svarta-ladan-arets-basta-38.html
 |
| Dokumenten kommer från Höörs skolmuseum |
På tal om Skolöverstyrelsen (bilderna) så finns en bloggsida med just det namnet. Läs gärna Christian Lundahls inlägg i debatten om betygshysteri och betygsinflation.
