måndag 17 december 2012

Synligt lärande lucka 17

Lucka 17
Det här med återkoppling i två riktningar - hur kan man göra?

Återkoppling från lärare till elev
Effektiv återkoppling kommer "i rätt tid" och upplevs av eleverna vara "bara till mig" och "just vad jag behöver för att få hjälp att gå vidare". I några studier har man kommit frram till att det inte alltid blir så. Carless (2006) kom frm till att merparten av den återkoppling lärare ger vänder sig till hela klassen och det mesta av den tas inte emot av någon elev - eftersom ingen enskild elev tror att den gäller honom eller henne. Lärare anser att deras återkoppling är betydligt mer värdefull än vad eleverna gör, elever kan uppleva återkoppling förvirrande, ickemotiverad och inte förståelig. ett annat fall kan vara när elever tror att de har förstått lärarens återkoppling när de inte har det. Då blir det svårt att tillämpa den i sin inlärning.

Att "rätta" uppgifter eller arbeten, texter ger naturligtvis återkoppling på nivå 1, uppgiftsnivå och detta gör alla lärare. En tanke här är att det är viktigt att det inte går för lång tid innan eleven får sin återkoppling. Om målet är att eleven ska bli säker inom enhetsomvandlingar i matematiken och hon eller han sitter och fyller i ett arbetsblad som du sedan rättar, finns risken att "eleven suttit och gjort fel" en längre tid, och först när pappret kommer tillbaka rättat får eleven veta detta. Förslag på förbättringar kan vara att eleven kollar sig själv (mot facit) efter ett par uppgifter för att se att hon/han är på rätt väg. Ett annat bra sätt att få snabb feedback är att använda träningsprogram i dator eller ipad, där får eleven veta direkt om svaret är rätt eller fel, kanske finns det också hjälp vidare. Detta kan ju vara i form av glosor, ord och begrepp, matteuppgifter, stavning, läs- och ordförståelse.

Återkoppling på prov och uppgifter i form av poäng beskrivs i Hodgen och Wiliam (Mathematics inside the black bok 2011)  som mindre användbara i formativt syfte:
  • antalet rätt ger inte eleven något råd om hur deras arbete eller deras förståelse kan utvecklas
  • antalet rätt betonar konkurrens och inte personlig utveckling
  • antalet rätt motiverar inte de lågpresterande och ger ingen utmaning till de högpresterande.
Ofta komletterar läraren rättningen med att ge kommentarer, men den numera välkända Butlers forskning (Butler 1988) visade att eleverna då fokuserar på poäng/betyg och struntar i att läsa kommentarer som ger råd för utveckling. Om man bara skriver kommentarer är det bara effektivt om man både skriver vad eleven kan och vad de ska arbeta vidare med för att nå målen. Då blir detta effektiv återkoppling.

Kommentarer till de yngsta eleverna ges ofta muntligt eller blir upplästa av läraren. I Boken Bedömning för lärande i årskurs F-5 (Harrison och Howard 2012) beskrivs ett system som en förskollärare arbetade fram för att eleverna själva skulle kunna tyda kommentarer.
  • En liten kvadrat visade att eleverna skulle lämna ett fritt utrymme.
  • En rosa krita visade var lärandemålet hade blivit uppnått. Läraren uttryckte det som att "hon rodnade av förstjusning över deras framgång".
  • VO var en påminnelse för eleverna att använda ord från en lista på 45 viktiga ord (VO) som man skrivit upp och som eleverna bör känna till.
  • En liten ruta med "S" inuti betydde att eleverna behövde använda sin egen stavningsbok där de hade skrivit upp ord som de själva hade stavat dem, men där också den korrekta stavningen fanns nedskriven.
  • en "sicksacklinje" betydde att de skulle "skriva mer".
  • en liten springande steckgubbe betydde att man skulle arbeta snabbare.
  • ett överstryket "B" och ett litet "b" som markerats betydde att de skulle använda små bokstäver.

Några råd (från Mathematics inside the black box, men översättningsbara till alla ämnen):
  • Istället för att ge bedöma varje arbetsuppgift kan läraren fokusera på en speciell aspekt av elevens arbete och ge feedback på denna
  • Kartlägg "typer av fel" som syns i en elevs arbete
  • Uppmuntra eleven att använda sina kunskaper för att bedöma sitt eget arbete
  • "Det finns fem svar här som är felaktiga. Leta reda på dem och skriv ner de korrekta svaren" Ge eleverna möjlighet att se sina egna misstag
  • "Svaret på den här uppgiften är...kan du komma på ett sätt att lösa uppgiften/visa det?"
  • Du verkar ha problem med att addera vissa bråk, men inte alla. I uppgift 2 använde du minsta gemensamma nämnaren, kan du göra det i uppgift 5 också? Identifiera vad elever använder för metoder och ge dem tips hur de kan utveckla dem
  • Du använde två olika metoder för att...vilka för- och nackdelar har varje metod?
  • Du har förstått... bra.  Kan du göra en egen men svårare uppgift? Uppmuntra elever att reflektera
  • Jämför ditt arbete med Peters och skriv några råd till en annan elev som ska arbeta med det här området för första gången. Föreslå elever att diskutera sina lösningar med andra elever
  • Alla dina lösningar är korrekta, men de är lite kortfattade. Titta på betygskriterierna. Arbeta med Leo och ge förslag på lösningar som skulle övertyga den som bedömer arbetet att du skulle nå den högsta nivån.
Ett vanligt sätt att beskriva olika nivåer av förmågor eller kunskpaer är matriser. Alla människor arbetar med att bli klokare på hur dessa kan bli överskådliga, tydliga och komma i bruk.
Några exempel är Skolverkets bedömningsunderlag i bild, en film och en cirkelformad matris.
I hemkunskap, idrott och slöjd finns också matriser på Skolverket. I övriga ämnen får vi visst stöd i kommentarmaterial (finns både för ämnet och kunskapskraven i ämnet, under uppbyggnad), läs mer på denna sida på Skolverket om bedömningsstöd.

När du har gett eleven feedback är det viktigt att du ger tid att läsa igenom den, ställa frågor och diskutera den med dig och kamrater. Ge eleven tid att reagera. Lär eleverna använda feedback och skriva ner vad de ska göra med den.

Återkoppling från elever till läraren
Det finns många sätt att "scanna av" en grupp elevers kunskaper eller uppfattningar, några av dem beskrivs i böckerna Bedömning för lärande (Lundahl 2011) och Lärande bedömning (Jönsson 2011)
Lärare behöver löpande återkoppling på att undervisningen fungerar.
  • Låt varje elev berätta kort (30 s) i slutet av lektionen vad de uppfattat som det viktigaste budskapet med lektionen eller vad de lärt sig.
  • Låt alla elever skriva ner på en liten lapp vad de fått ut av lektionen och lämna vid utgången, sk exit tickets. Snabbt kan läraren ögna igenom och se att alla är på banan, annars systematiskt analysera och förändra nästa lektion utifrån det som står.
  • Trafikljusmetoden. Låt eleverna markera frågor på tex ett prov med grönt om de förstår och kan, gult om de är osäkra och rött om de inte förstått eller inte kan. Detta kan man göra vid genomgångar också, och låta eleverna ha tre färgade muggar framför sig på bordet, de staplar dem med aktuell färg överst och visar på så sätt om de "hänger med". Detta kan användas för att läraren ska se effekten av sin undervisning på eleverna men kan användas genom att elever med grön mugg förklarar för dem med gul eller röd.
  • Brainstorma på tavlan i början av ett arbetsområde, skriv upp allt som någon kommer på och ta reda på förkunskaper för att kunna planera genomförandet och stimulera lärandet.
  • Skaffa små whiteboardtavlor eller låt elever skriva på papper och håll upp. Ställ frågor eller be dem rita/beskriva tex begrepp, ord (översättningar engelska)- du får en snabb koll på elevernas kunskaper och ser när det är dags att gå vidare eller repetera mera.

Något kring alla former av återkoppling

Misstag måste välkomnas.
Jag har missat mer än nio tusen skott under min karriär. Jag har förlorat nästan trehundra matcher. Tjugosex gånger fick jag förtroendet att ta det matchavgörande skottet och missade. jag har misslyckats om och om igen i mitt liv. Och det är därför jag har lyckats. (Michael Jordan i en annons för Nike)
Vi behöver klassrumsklimat där det är OK att inte veta allt och där man får göra fel. Allför ofta svarar elever bara på frågor när de är säkra på att de kan svara rätt, och då kan de ju redan = inget nytt lärande sker.

Även i personalrummet måste vi ha detta klimat. Vi behöver:
  • en kultur där vi inte skuldbelägger
  • ha en vilja att undersöka vad som inte fungerar
  • våga se till det som vi kan påverka och inte lägga problemen hos eleverna, systemet, resurserna (bristen), föräldrarna...
  • utvärdera processer, produkter och oss själva
Byggnadsställningar
Man kan använda ledfrågor för att utveckla elevernas egna strategier under "kunskapsbyggandet", Hattie beskriver detta och liknar det vid "byggnadsställningar" som man sätter upp vid lärande och successivt tar ner när eleven själv tar över och "äger" kunskaperna.
Med hjälp av ledfrågor/byggnadsställningar kan man
  • se till att eleven är på rätt spår mot målet och att han/hon har målet i sikte.
  • erbjuda strukturer för förklaringar och uppfattningar som både organiserar och motiverar
  • ta över delar av uppgiften som eleven ännu inte klarar, förenkla uppgiften och den kognitiva belastningen
  • få eleven intresserad av en uppgift och hjälpa honom/henne att hålla fast vid den och slutföra den
  • underlätta elevens arbete med hjälp av återkoppling samt bevara elevens motivation genom att minimera frustration
Two stars and a wish
Detta är en form av bedömning som kan användas vid kamrat/själv eller lärarbedömning. Utifrån några kriterier eller en matris som visar vad som är målen för arbetet ger man varandra
Two stars - nämn två saker som man lyckats väldigt bra med
A wish - be dem utveckla något som var oklart eller fel

Budskapet i nyare forskning om bedömning är att återkoppling är oerhört centralt i allt lärande. Den återkoppling som är mest effektiv för lärandet rymmer samtidig information om var eleven befinner sig, vart eleven är på väg och vad som behövs för att elevem ska komma dit. Den är som mest effektiv om den riktar sig mot lärandet och de uppgifter som ska lösas och inte mot eleven som person. Syftet med återkopplingen är att överbrygga skillnader, skillnaden mellan var eleven är och målen för studierna. Alla elever är inte lika mottagliga för alla former av feedback, och olika former fungerar olika. Svagpresterande elever har ett större behov av omedelbar feedback än andra, medan fördröjd feedback inte har några uppenbart  negativa effekter för starka elever (Lundahl, Bedömning för lärande 2011, s. 62-63)

Lästips...

Christine Harrison och Sally Howard: Bedömning för lärande i årskurs F-5 inne i "the Primary Black Box"  2012

Jeremy Hodgen och Dylan Wiliam: Mathematics inside the black box Bedömning för lärande i matematikundervisningen, 2011

Anders Jönsson: Lärande bedömning  2011

Christian Lundahl: Bedömning för lärande 2011

    Vill du ha mer idéer och tips, läs Magister Lollos blogg, hon tipsar bland annat om att låta eleverna förbereda sig inför lektionerna och göra dem delaktiga vid genomgångar.

    Jag som skriver är Christel Jansson, arbetar som specialpedagog på en av kommunens högstadieskolor, har också olika uppdrag inom skol- och matematikutveckling. Koordinator för inkluderingsprojekt, mycket intresserad av lärande och bedömning.

    Om du som läser detta har en tanke eller fråga skulle jag bli glad för en kommentar här på bloggen eller ett mail till christel.jansson@hoor.se
    Det finns ännu några tomma luckor, vilka ämnen skulle du vilja se där?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att lämna din kommentar.