fredag 7 december 2012

Synligt lärande lucka 8

Lucka 8
What success looks like
Både Hattie och Nottingham talade mycket om hur viktigt det är att klargöra hur måluppfyllelse ser ut, målande beskrivningar av hur man vet att mål är uppnådda. Detta satte igång många tankar hos mig.
Vi har ju mål för lärandet formulerat i Lgr11, dels övergripande mål för verksamheten, dels formulerade som förmågor i slutet av syftestexten i varje ämne. Dessa förmågor ska vi ge eleverna möjligheter att utveckla i vår undervsining. Några förmågor kommer tillbaka i många ämnen, de kallas ibland "big five":
  • analysförmåga
  • kommunikativ förmåga
  • metakognitiv förmåga
  • förmåga att hantera information
  • begreppslig förmåga
Om du har facebook och är intresserad av "big five" kan jag rekommendera att du går med i en grupp som heter just så, där förs en livlig debatt om hur man kan arbeta med förmågorna, inom och över ämnesgränserna. Göran Svanelid har skrivit artiklar kring detta och Jan har bloggat om det här på skola 2011-bloggen.

Dessa förmågor uttrycks sedan för varje ämne i ett antal kunskapskrav. Dessa ska tillsammans med angivet centralt innehåll (stadievis uppdelat) utgöra underlaget för vår planering av undervisningen, själva undervisningen och det är utifrån dessa kunskapskrav vi gör skriftliga omdömen och sätter betyg.

Är då förmågorna det som framtidens människor behöver ha som "skills". Ja, det är den allmänna uppfattningen bland lärare att detta är bättre uttryckt nu jämfört med tidigare styrdokument. Just dessa förmågor är bra för eleverna att ha med sig vidare i utbildning, yrkesliv och livet som samhällsmedborgare.

Kunskapskraven har fått mycket kritik för att vara svårlästa, svårtolkade, ja allmänt obegripliga, både för lärare, eleverna och deras föräldrar.
Går de att använda som lärandemål funderar jag nu på...
Lärare behöver tolka kunskapskraven tillsammans och formulera "what success looks like", detta behöver lärare också göra tillsammans med sina elever, visa vad som är exempel på kunskaper av olika nivå, reda ut vad det är eleverna ska kunna göra när de har kunskaper och hur man ska kunna veta om man kan.


I Synligt lärande (boken med de tusen listorna) finns det ett intressant avsnitt om fem avgörande komponenter i lärandets ekvation när det gäller lärandemål och kriterier för måluppfyllelse:
  • Utmaning
Utmaningen i målen ska inte vara så svår att eleven ser det som omöjligt att uppnå med tanke på sin nuvarande nivå och självförtroende. Burns (2002) menar att för att vi ska klara skoluppgifter måste de till 90% bestå av sådant vi redan kan, förutom vid läsning, då måste vi kunna 95-99% av orden i en text för att kunna njuta av utmnaningen att läsa den. Allt under 50% kan ses som en garanti för att eleverna inte ens engagerar sig och att deras framgångar kommer att utebli eller vara högst begränsade. Om inte eleven ens antar utmaningen och satsar på en uppgift blir den ingen utmaning. Detta är en tankeväckare för oss lärare när vi planerar undervisning. Ju större utmaning, desto viktigare blir det att eleven får återkoppling från läraren. Inte för att knäcka någon, men tänk också på att det som är en utmaning för en elev inte alls är det för en annan...
Här tar Hattie upp en viktig aspekt. När vi upplever utmaning kan det visa sig i form av oenighet, brist på jämvikt och trivsel.
De flesta av oss behöver skyddsnät om vi ska ta risken med utmaningen.
Då är det viktigt att miljön i klassrummet uppmuntrar och välkomnar misstag och hjälper eleverna att se värdet i misstaget för att kunna gå framåt.
Detta är kärnan i god undervisning. att kunna ändra fokus från personen till uppgiften, till misstagets beskaffenhet och till strategierna för att använda misstaget är det som utmärker en skicklig lärare. att lyckas med något som man tyckt var svårt är det säkraste sättet att höja självförmågan och självuppskattningen hos den lärande.
  • Engagemang
Engagemang (rank 54 effektstorlek 0.48) är elevens (eller lärarens) hängivenhet eller beslutsamhet att uppnå ett mål. Ju större engagemang, desto bättre resultat. Mycket av detta engemang är starkt smittsamt från kamrater. Som lärare ska vi vara uppmärksamma på konkurrens. Vi kan hjälpa eleverna att bland sina kamrater få ett rykte om sig att vara bra på att lära, skapa ett klimat där det är OK att lära sig saker och ha goda resultat.
  • Självförtroende
Man måste vara säker på att man kan nå lärandemålen.
"Jag tror att jag kan..."
" Jag vet att jag kan..."
Genom att lyckas stegvis bygger eleven upp detta självförtroende. Rätt hanterade motgångar, utmaningar, spänning och misslyckanden kan ge uthållighet och kan fungera som vaccin och skapa immunitet och fortsatt hälsa..
Hitta balansen mellan de olika nivåerna av kunskap: ytlig, djup och begreppsmässig.
SOLO-modellen är ett sätt att förstå dessa nivåer och integrera dem med lärandemål och framgångskriterier.
Ytlig nivå:
- Vem målade Guernica?
- Ange huvuddragen i minst två kompositionsprinciper som Picasso använde i Guernica.
Djup nivå:
- Relatera temat i Guernica till en aktuell händelse.
- Vad tror du att Picasso ville säga med sin målning Guernica?

Mycket av klassrumsundervisningen handlar om yta, man måste skaffa sig faktakunskaper för att kunna utveckla mer djupgående förmågor som analysförmåga och begreppslig förmåga.
hattie tar upp en rolig jämförelse:
Det finns inte plats för korvstoppning, för provstyrd ytlig undervisning, för skolor som tvingar fram utantillinlärning, mr Gradgrind, den tyranniske läraren i Charles Dickens "Hårda tider" som beskrivs som "en kanon laddad till mynningen med fakta".
Istället behövs en balans mellan ytlig kunskap och djupare processer som leder till begreppsförståelse. Detr som kännetecknar undervisning av hög kvalitet är valet av klassrumsundervisning och inlärningsaktiviteter för att maximera dessa resultat (Synligt lärande, Hattie 2012 s. 109)

Kan du tydligt visa dina elever hur måluppfyllelse ser ut? What success looks like?
Hur tänker du kring att eleverna måste kunna 90% av det de nya utmaningarna måste bestå av?
Har du dagar när du är mr Gradgrind, "en kanon laddad till mynningen med fakta"?
Hur ser det ut med yta/djup i dina ämnen? Hur mycket faktakunskaper behövs för att kunna utveckla djupare begreppsförståelse?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att lämna din kommentar.