söndag 30 november 2014

Adventskalender 2014

Det är nu tredje året bloggens läsare kan "öppna luckor" med texter och tankar om pedagogiska frågor. 2012 var det John Hatties Synligt lärande som jag fastnat så i att det blev reflektioner i 24 dagar. Förra året fick Skolverkets allmänna råd om planering av undervisningen ge oss goda råd.

Vad under detta året har gjort stort intryck? Kanske Dwecks tankar om tänkesätt, eller formativ bedömning, resonemang om inkludering eller sättet att arbeta med särskilt stöd...nej, jag har bestämt mig.

Det får bli en daglig "Grej of the Day" för lärare, förskollärare, rektorer och alla andra viktiga själar som gör förskola och skola till det som den betyder för barnen och eleverna som kommer dit.

Med start imorgon 1 dec kan du om du vill varje dag möta en bild, lite input av olika slag eller en film och några ord på vägen som jag hoppas ska ge dig inspiration, lite tankeoreda och lust att fortsätta levla både dina barn/elever och dig själv!

Liten ordlista:
Grej of the Day = Mikrogenomgång med syfte att öka lust, lärande och reflektion. Kunskap är coolt står det på väggen hos Micke. Läs mer här.
Levla = öka en erfarenhetsnivå (level) i ett dataspel, så att rollfiguren blir starkare och bättre på attacker eller lär sig nya skills (förmågor)

torsdag 20 november 2014

Tjugo reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv

En bra skolutvecklingsblogg skrivs av Johan Lindström, den handlar ofta om IKT och datorer i undervisningen. Om du är med i några grupper för lärare på Facebook har du kanske läst hans reflektioner efter att ha följt eleverna på den skola där han är biträdande rektor under två heldagar.

En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv.
Jag följde eleverna enligt deras schema. Mina raster var exakt desamma som elevernas, min lunch densamma som elevernas osv. För att störa eleverna så lite som möjligt (och därmed få uppleva hur eleverna verkligen har det) satte jag mig längst bak i klassrummet under alla lektioner.
Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra dagen. De erfarenheter som detta givit mig skulle vara nyttigt för alla skolledare och lärare att ta del av. Jag rekommenderar de som har möjlighet att avsätta en heldag för att följa en klass ska göra det för att själv uppleva det jag gjort. Har man inte den möjligheten så ger det en hel del att vara med en eller två lektioner också, men en heldag ger perspektiv som man inte får vid enstaka lektionsbesök. Att uppleva elevperspektivet själv är något helt annat än att tänka sig in i hur man tror det är att vara elev i ett (mitt, ditt eller någon annans) klassrum. Jag har gjort många lektionsbesök (både i min roll som skolledare och i rollen som observatör inom våga visa-projektet tidigare) på olika skolor och är van att observera både lärare och elever. Trots denna vana gav det här sättet att observera vad som sker på lektionerna mig väldigt mycket som jag inte upplevt på samma sätt tidigare. De som inte själva har möjlighet att besöka andras lektioner under hela skoldagar får hålla till godo med min beskrivning nedan. 
 
 
Det är vad som händer under lektionerna som avgör om vi har en bra eller dålig skola i Sverige och vill vi förbättra skolan är det där vi ska lägga fokus!
 
Säkert fastnar vi för olika saker, de tre reflektionerna som överraskade mig mest var:
 
 
Reflektionerna avslutas med 16 förslag på vad lärare kan göra för att förebygga det som beskrivs i reflektionerna.
 
Användbart? Bara du avgör!

onsdag 19 november 2014

Lärarnas klunk av den beska medicinen från Skolinspektionen

Vi har de två senaste dagarna förkovrat oss i och funderat kring det som Skolinspektionen upptäckt vid alla sina tillsynsgranskningar de senaste fem åren. De har gjort tusen kommunbesök och kommer fram till att det görs mycket som är bra men att det finns en del brister som återkommer i många kommuner. Huvudmannens och rektorernas ansvar var de två första områdena och idag kommer den tredje. Ingen är väl överraskad av att det är lärarnas arbete som har den största inverkan på elevernas resultat och upplevelser i skolan.
Om man vill förbättra resultaten måste man utveckla undervisningen!
Från huvudrapporten Från huvudmannen till klassrummet:

Undervisningen ska utgå från läro- och kursplanernas mål. Där anges vilka kunskaper en elev måste ha med sig för att gå vidare till nästa nivå i studierna eller arbetslivet. Skolinspektionen konstaterar återkommande att undervisningen inte i tillräcklig utsträckning utgår från kursplanernas och läroplanernas mål. I flera fall undervisas eleverna endast i delar av ämnets centrala innehåll och endast vissa förmågor utvecklas.
Vi ser i vår skolenkät, liksom forskningen visat, att lärarens förväntningar och tilltro till elevernas förmåga har positiv inverkan på i stort sett alla andra aspekter av undervisningen och för elevernas lärande. Många lärare uppger i vår skolenkät att de har tilltro till elevernas förmåga att nå målen. Men det finns lärare, exempelvis på gymnasiets yrkesförberedande program, som har lägre tilltro till att eleven kommer nå målen. De är tveksamma kring om eleverna orkar och verkligen vill. Eleverna i sin tur uppger att de har viljan men att de inte känner sig tillräckligt motiverade av sina lärare.
Skolinspektionens bedömning är att ett av skälet till detta kan vara att under-visningen både innehållsmässigt och i arbetssätt och tempo ofta är inriktad mot en medelnivå istället för att vara anpassad efter varje elevs behov. Det får konsekvensen att läraren missar de elever som vill gå fortare fram och som behöver mer stimulans, samtidigt som de elever som behöver extra anpassningar och mer stöd inte heller får det.
Ett av de vanligaste områdena som skolorna måste förbättra är särskilt stöd. Här handlar det om den elevgrupp i skolan som är mest utsatt och mest sårbar om verksamheten inte fungerar. När det gäller studiero ser vi i vår skolenkät att lärare som uppger att de lyckas anpassa undervisningen och motivera eleverna upplever studiero i högre grad. Denna uppfattning delas av eleverna.

Detta väcker frågor hos mig, kanske funderar du också på:
  • Stämmer det in även på mig att jag inte ger eleverna möjlighet att lära och visa kunskaper inom alla delar av målen och kunskapskraven?
  • Vilka delar är svåra att fånga in? Hur skulle jag kunna göra detta? Vad finns det för hinder att göra det?
  • Har jag någonsin pratat med mina kollegor och rektorn om detta?
  • Har du läst de övergripande målen i läroplanens kapitel 2 sedan 2011? Dessa mål ska undervisningen inriktas mot, men de kan aldrig checkas av...
  • Hur ser dina förväntningar ut? Kan alla dina elever nå målen?
  • Hur motiverade är dina elever? Hur skulle de kunna bli ännu mer motiverade? kan jag påverka detta?
  • Vilken/vilka nivåer "siktar du på" i din undervisning? Kan man ge alla vad de behöver samtidigt? Vad skulle krävas för att det skulle bli så? Vad finns det som hindrar?
  • Har du satt dig in i förändringarna kring särskilt stöd i skolan? Blir det stora förändringar för dig?
  • Hur hänger motivation och studiero samman?

tisdag 18 november 2014

Klunk 2 från Skolinspektionen - rektorer, spänn öronen!

I fredags i förra veckan presenterade Skolinspektionen sina sammanfattande kommentarer utifrån fem års tillsyn av skolor. De konstaterar att det görs ett riktigt bra jobb på många håll men de pekar på tre viktiga områden där många kommuner brister. Igår skrev jag om huvudmannens viktiga ansvar för att fånga upp signaler om hur det går i verksamheterna och tillsammans med politikerna styra mot bättre och bättre.
Rektorerna har fått en egen del i rapporten Från huvudmannen till klassrummet, de är viktiga ledare för alla lärare och annan personal i skolorna.



Direkt från huvudrapporten:

Skolinspektionen vet genom såväl forskning som egna granskningar att rektor har en nyckelroll för att skapa förutsättningar för hög kvalitet i under-visningen och för skolans utveckling i stort. Särskilt avgörande är rektorns prioritering av den pedagogiska verksamheten.
Skolinspektionen har mött många rektorer som har ett gott pedagogiskt ledarskap. Vi ser dock alltför många gånger rektorer som saknar kunskap om den undervisning som bedrivs i klassrummen och om elevernas lärande. Detta får konsekvenser för rektors möjlighet att leda och utveckla arbetet.
Skolinspektionen konstaterar också att allt för många rektorer inte tar ett tillräckligt ansvar för att utveckla undervisningen. Mer än varannan rektor gör inte tillräckliga insatser för att följa upp, analysera och vidta åtgärder som leder till att undervisningen utvecklas. Utvecklingsåtgärder vidtas visserligen, men i flera fall utan en föregående analys. Rektor analyserar inte tillsammans med lärarna hur undervisningens kvalitet påverkar resultatet. Fokus läggs ofta på enskilda problem hos eleven, istället för på skolans arbetssätt. Vidtagna åtgärder följs många gånger inte upp, vilket får till följd att rektor inte vet om dessa fått avsedd effekt.
Ett annat problemområde handlar om att använda en strategisk resurs-fördelning inom skolan för att trygga elevernas lärande. Det kan handla om att rektor inte ger tillräckliga förutsättningar för kollegialt lärande eller riktar tillräckliga resurser till kompetensutveckling och stödinsatser eller att dessa inte motsvarar de behov som finns på skolan. Detta kopplar tillbaka till skolans utvecklingsarbete. För att kunna göra en strategisk resursfördelning inom skolan och ändamålsenlig kompetensutveckling av skolans personal behövs den analys som så ofta saknas.

Några frågor till dig som är rektor:
  • Vet du hur alla lärares undervisning går till? Har du varit med på lektioner och har du frågat eleverna vad de tycker fungerar och vad de saknar?
  • När gjorde du senast något som direkt förbättrade undervisningen? Vad var det du gjorde och fick det någon effekt?
  • Märker du någon skillnad på undervisningen nu när många lärare är med i lärgrupper eller mattelyftet? Vad är det du märker? Återkopplar du detta till lärarna?
  • Vad innebär det för dig att du leder och utvecklar den pedagogiska verksamheten och dess effekter för elevernas kunskapsutveckling?
Vilka är rektorerna?
Enebackeskolan F-6 Karin Birger
Sätoftaskolan F-3 Pia Strandell 4-9 Anna Sjöbeck
Gudmuntorps och Tjörnarps skolor Inger Sjögren
Ringsjöskolan Mats Svensson




måndag 17 november 2014

Tre beska klunkar från Skolinspektionen - vi tar medicinen för att bli bättre!

Vi har haft dem på besök, de senaste fem åren har Skolinspektionen gjort tusen tillsynsgranskningar och de har nu rapporterat till regeringen vad de främst ser på Sveriges skolor. Tre stora områden beskrivs och  vi tar medicinen i tre klunkar!

Rapporten heter Från huvudmannen till klassrummet och du hittar den på Skolinspektionen.

HUVUDMANNENS ANSVARSTAGANDE - REKTORS LEDARSKAP - LÄRARNAS UNDERVISNING (de tre "klunkarna")

Hur spännande låter inte det?
Huvudmannen (alltså skolchefen och den centrala personalen tillsammans med barn- och utbildningsnämnden som tar alla viktiga beslut om skolans övergripande upplägg, resurser och andra viktiga frågor som påverkar skolornas förutsättningar) måste ta sitt ansvar genom att ge rektorerna förutsättningar att fokusera på att leda det pedagogiska arbetet på skolorna.

Huvudmannen, vem är det?
Lisbeth Johansson är sedan en dryg månad vår skol- och utbildningschef. I fredags fanns följande artikel att läsa i Skånskan, där presenterar hon sig. Säkert kommer du att träffa på henne i verkligheten om du inte redan gjort det när hon sina första veckor varit ute och besökt alla förskolor och skolor. Vi hälsar henne varmt välkommen till det viktiga jobbet!
 
Förutom Lisbeth finns det några andra som "jobbar på skolkontoret", det får bli en presentationsrunda här på bloggen innan jul!
 
Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att skapa goda förutsättningar för skolverksamheten i stort och behöver därför känna till vad som händer i skolornas undervisning. Man behöver säkerställa att det finns system, rutiner och kunskap för att ta om hand och analysera denna information.

Detta brukar vi kalla för kvalitetsarbetet i skolan och det måste ske på alla nivåer, från eleverna, lärarna, övrig personal, rektorer till huvudmannanivå. Ett sätt att få höra allas röster är olika slags enkäter, det har vi i vår kommun kring trygghet och likabehandling för alla elever. Personal i förskolan och skolan gör också olika slags uppföljningar och beskrivningar av verksamheterna, en anledning är just att huvudmannen via rektor/förskolechef ska få reda på hur det är så att rätt resurser kan fördelas och rätt saker sättas in i utvecklingsarbetet.
Vi har mål att arbeta mot kring följande (mål från BUN):
  • Kunskaper och förmågor
  • Trygghet
  • Arbetsro
  • Demokrati och inflytande
  • Lärande i förskolan
I våras besökte jag, Catharina P och David T nästan alla skolenheter och hade sk resultatdialog, då pratade vi med elever, personal och rektorer om just de här sakerna, detta ska vi snart fortsätta göra med resten av skolorna och förskolorna.

Åter till rapporten, där säger Ann-Marie Begler som är generaldirektör på Skolinspektionen att det är viktigt att huvudmannen ger skolorna möjligheter att utvecklas, att rektorn står för en tydlig ledning (mer om det imorgon) och ger lärarna möjligheter till kollegialt lärande, att lärarna ger eleverna det stöd och den stimulans de behöver och att eleverna görs delaktiga i undervisningen (mycket mer om detta på onsdag). För att det ska fungera behövs tillitsfulla relationer som gör att det kan finnas ett informationsutbyte mellan de inblandade.

– Vi har sett att den lokala ledningen av skolan, från politiker och fristående huvudmän till klassrummet, över rektor och lärare, är avgörande för den undervisning eleverna får. Vår kartläggning pekar på omfattande brister i den styrningen. Många huvudmän tar inte sitt ansvar för skolan. Det finns glapp i styrkedjan som får allvarliga konsekvenser i undervisningen och för eleverna, säger Ann-Marie Begler.
– Såväl forskning om skolan som andra undersökningar och Skolinspektionens egna erfarenheter visar att det är i fokuseringen på undervisningen som det avgörs om skolan lyckas med sitt uppdrag, fortsätter hon.
Ann-Marie Begler menar att kartläggningar och utvärderingar är ovärderliga för att man ska kunna utveckla undervisningen.
– Det går inte att arbeta med utveckling av skolan om det inte först finns en kartläggning som pekar ut hur det ser ut. Först då vet man vad som behöver göras.
En annan slutsats är att även om arbetet fungerar relativt bra i många skolor finns ofta skillnader inom skolorna och mellan skolor hos samma huvudman, vilket talar för att eleverna inte får en likvärdig utbildning.
– En viktig orsak till det är den bristande dialogen mellan lärare och rektor och rektor och huvudman. Dialogen är viktig för att man ska kunna utveckla undervisningen, tryggheten och studieron och därmed förbättra kunskapsresultaten, säger Ann-Marie Begler (från sammanfattningen av rapporten).

Åter till oss, vi är på banan! Alla lärare i grundskolan och vuxenutbildningen ges möjligheter att delta i lärgrupper i olika konstellationer, inom och mellan skolor och ämnen. Förskolans pedagoger är på gång, efter jul om inte redan, kommer lärgrupper kring uppdrag och pedagogisk dokumentation. Övriga grupper har utvecklingsarbete i gång, till exempel förskoleklassens lärare och fritidshemmen som arbetar med sitt kvalitetsarbete och tillsammans definierar sina verksamheter. Vi har arbetsgrupper som arbetar med de viktiga övergångarna mellan stadier och skolformer och specialpedagoger har sina lärgrupper. Och så har vi många lärare som är i full gång med mattelyftet, både i åk 1-3 och 4-6, det är en viktig fortbildning som bygger på kollegialt lärande.

Vidare har Skolinspektionen på sina inspektioner uppmärksammat att många huvudmän och rektorer inte tagit skolans kompensatoriska uppdrag på tillräckligt allvar.

 
 
Från huvudrapporten:
"Skolan ska anpassa, utveckla, förbättra och förändra undervisningen kontinuerligt så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar att lära och utvecklas. Detta gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har från början och
i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition.

Skolinspektionen ser att elevernas bakgrund vad gäller föräldrars utbildning och socioekonomiska ställning ibland används som förklaring till att skolan inte lever upp till styrdokumentens krav. Att klara det kompensatoriska uppdraget är en av lärarnas svåraste utmaningar. Rektor och huvudman måste se till att lärare får såväl resurser som kompetensutveckling att klara av detta. Det kan aldrig vara rätt att skulden för att kunskapsresultaten är låga läggs på eleven. I stället bör man i verksamheten analysera och peka på vilka förändringar som behöver göras i själva undervisningen."
 
Några frågor att fundera på:
  • Hur ska de som bestämmer om resurser och övergripande skolfrågor (politiker och huvudmannen) kunna veta vad du som lärare eller rektor gör och tycker är viktigt för att ni ska kunna ge barnen och eleverna de bästa förutsättningar för sitt lärande?
  • Har du möjlighet att arbeta tillsammans med dina kollegor i någon form av kollegiala lärsamtal, där ni pratar om ert arbete och hur det ska bli ännu bättre?
  • Hur tycker du att vi lyckas med det kompensatoriska uppdraget med de barn och elever du möter varje dag, vad är det som är svårast att kompensera för och hur gör vi?
Det finns mycket spännande att fördjupa sig inom i rapporten, vi har också blivit lovade en kortare sammanfattning, inom några veckor kommer en kortversion med råd och vägledning för huvudmän, rektorer och lärare.
 


torsdag 13 november 2014

Nyckelord för lärandet

Vid ett möte med alla kommunens förstelärare, samtalsledare i lärgrupperna och fritidshemmens och förskoleklassernas utvecklingsgrupper, matematikhandledare och pedagogiska handledare av olika slag mötte jag dem med ett bord pärlor och uppmaningen att "pärla" ett nyckelord som beskriver vad de tycker är viktigt inom uppdraget eller lärandet.


Det här är resultatet:

dialog                            hörstyrka (inte bara lyssna utan lyssna intresserat)     
språk 
samarbete                                     flexibel                                positivt
                                    smile                           passion         tänka tillsammans      
bedömning för lärande                  nyfiken                       jag tror på dej
                    tänka själv                            lyssna på andra- tänka själv                         nyfikenhet
 engagemang         läsglädje                   höga förväntningar
 goda relationer                          hertz und vernunft                   glädje                
 lust                                 förmåga

onsdag 12 november 2014

Likvärdig undervisning

Tydlighet - delaktighet - ingen utanför, så beskriver eleverna en bra lärare.

Utmaningen innebär att erbjuda en undervisning med utmaning för dem som kan nå långt och stöd (utan utpekande) för dem som behöver det.

De lärare som är mer positiva till inkludering är de lärare som säger sig ha erfarenhet av att möta en variationsbredd i undervisningssituationen sedan tidigare.
Det är också de lärare som har utbildning i och fortbildning i till exempel olika typer av inkluderande arbetssätt. Man känner sig trygg i den lärarrollen helt enkelt.

I filmen "Likvärdig undervisning" beskrivs hur undervisningen i idrott och hälsa kan läggas upp för att ge möjligheter för alla elever att lyckas och kunna delta.

Om du "kisar lite" för ämnet kan du få massor av tankar om undervisningen i vilket ämne som helst...24 minuter "power" för lärare som vill utveckla sin undervisning att bli mer likvärdig och inkluderande för alla elever.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/idrott-och-halsa/film-likvardig-undervisning-1.222703

Det är Skolverket tillsammans med SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) som gemensamt tagit fram filmen.

tisdag 11 november 2014

En kväll med guldkant på Kotten

För någon vecka sedan var jag inbjuden till Kotten på Holma förskola, jag var nyfiken på deras kub och de hade APT med lärgrupp om fördjupad reflektion och pedagogisk dokumentation, så jag fick vara med om mycket spännande...
Varje gång jag är på någon av kommunens förskolor blir jag fångad av den fysiska miljön.

Rummen flirtar med mig, de lockar och bjuder in, de talar till alla mina sinnen. Jag vill stanna i varje rum, titta på alla saker som pedagogerna möblerat med, det är tråg med sand och figurer, det är magnettavlor och whiteboardtavlor i knähöjd med magnetbokstäver, det är stafflier med stora papper och rikligt med färger, det är böcker, kuddhörnor, bokhyllor, fönstermålningar, ljusslangar, discolampor och speglar.


En viktig del av ett utforskande arbetssätt är alltså att organisera miljöer som, tillsammans med olika frågor som barnen ställer sig, bjuder in till ett kollaborativt undersökande av olika frågor. Det handlar om att erbjuda barnen en mängd olika möjligheter att pröva med händerna och olika redskap, att iaktta noga, lukta, känna och uppleva. Det blir också väsentligt att involvera fler aspekter av lärande
än det skrivna eller talade språket, att inkludera flera uttrycksformer. Att ta in olika kreativa uttrycksformer som dans och rörelse kan ge nya dimensioner till lärandet när man undersöker ett fenomen ihop med barnen. (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, Skolverket 2012)

Ungefär lika spännande som att vara i miljöerna är det att sitta tillsammans med personalen (på de pyttesmå stolarna) och lyssna när förskolechefen Kristina Dellholm beskriver förskolans kvalitetsarbete, med årshjul och kvalitetsalmanacka där varje systematiskt steg har sin tid och plats.

En viktig del av förskolans kvalitetsarbete är den pedagogiska dokumentationen. Man arbetar med omfattande teman, till exempel rörelse, ljus eller lika och olika. Aktiviteter dokumenteras med anteckningar, film och foto med kamera eller lärplatta och detta material är föremål för reflektioner och pedagogisk dokumentation. Just den här kvällen på Kotten tränades vi i att just bara observera, titta på bilder och beskriva vad det är vi ser utan att tolka och värdera, det är mycket svårare än man kan tro, eller vi gör det i alla fall svårt...

Jag blev uppmärksam på hur pedagogerna beskrev situationerna på bilderna, de berättade om hur barn kommunicerar med många andra språk än ord, mycket mer än kroppsspråket. Ett värdefullt språk som hanteras med stor respekt är ögonkontakten.  Med de lite äldre barnen arbetar de med frågor som hjälper barnen se likheter och skillnader och jag förstår bit för bit hur lärandepusslet läggs med de små barnen, hur man väljer teman som engagerar och omfamnar mycket, hur man lyssnar in barnen och avgör när det är dags att gå vidare och när vi måste stanna kvar. Den här dagen hade barnen fångats av hur man kunde se skillnad mellan mullvadshögar och koskitar;-) Hur gör man slut med grodan Gert som gör hembesök hos alla barn och lever på förskolan i alla aktiviteter? I upprepning kan man se utveckling, berättar pedagogerna för mig.

Just det, kuben...jag hade hört talas om att de hade en kub på Kotten, jag hade läst i en förskoleblogg med det underbara namnet pedagogiska kullerbyttan om hur de arbetade med kuben så det var roligt att se Kottens kub. Det är helt enkelt och fullständigt utan begränsningar en träkub, byggd av reglar och vinkeljärn en kub på ca en kubikmeter, som bara fantasin kan begränsa. Just nu var den inredd med mjuka dynor, ljusslinga och vackra sjalar i tunna tyger, jag associerade till prinsessor, sagor och hemligheter...men när jag lyssnade på de engagerade pedagogerna förstod jag att det lika gärna kunde vara ett stall, en verkstad, en hemlig grotta eller en affär... ja, där ville jag stanna en lång stund, sitta under sjalarna och drömma lite.

 

måndag 10 november 2014

Viktigt!!!!


Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven
  • utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga
  • upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt.   (Lgr11)

fredag 7 november 2014

En seriefavorit till...



En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.  (Lgr11)

torsdag 6 november 2014

Bara för att...

...jag har en gammal pärm med favoritserier som jag tycker säger mer än många ord ibland. Bjuder på en till...


Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

 

onsdag 5 november 2014

Paraply med sju vägvisare som knyter ihop visioner med vardagen (ledarskap)

Veckan före höstlovet handlade det om ledarskap och lärande på bloggen och jag vill gärna knyta ihop den säcken med de sju vägvisarna som kan användas för att knyta ihop visioner och vardag.
I boken används metaforen paraply på ett roligt sätt. Spetsen på paraplyet är visionerna, handtaget är metoderna och verktygen vi använder i vardagen, pinnen däremellan är lagar, värden, regelverk, etiska riktlinjer och teori och begrepp som visar en tydlig riktning för verksamheten. Paraplyet har sju spröt som håller tyget stadigt uppe, det är de sju vägvisarna och de beskrivs ingående.
Egenutveckling - att skapa utrymme för egenutveckling är en förutsättning för bärkraftigt lärande och växande i en arbetsgemenskap. Hur riggar vi innehållet så att vardagens lärprocesser upplevs som lockande, spännande, meningsfulla och användbara? Hur gör vi så att nya kunskaper inte bara blir lite glasyr utanpå?
Utmaningar
Ömsesidighet Vi är alla beroende av varandra, här tar man upp ömsesidighet, inte minst mellan ledare och ledda.
Den svagaste länken Vi känner alla till uttrycket att en kedja aldrig är starkare än sin svagaste länk. Ledare måste både hitta och åtgärda sina svagaste länkar. Fast det är inte alltid så enkelt att avgöra vad som är starka och svaga länkar, det kan bero på sammanhanget.
Djupkulturen För att på optimal utveckling måste man känna och ta tag i de djupt liggande kulturella koderna som styr organisationen! De hänger inta alltid snyggt inramade på väggen utan det kan krävas att man letar "i väggarna" eller "nere i källaren".
Kreativ spänning, tillväxt- och utvecklingspotential, utlöser energi och spänst och tar oss vidare.
Förändring äger rum först när människor med olika perspektiv möts, och alla går därifrån lite    klokare än de var när de kom (Sigrun Mögedal)
Den sjunde och sista vägvisaren Den som berörs har rätt att höras, handlar om hur det känns när saker och ting sker över huvudet på oss. Hur ser vi medarbetaren som resurs?

Ja, det här var ett axplock ur Tiller och Helgesens bok "Ledarskap med fokus på lärande", läs gärna hela för att fördjupa dina tankar om ledarskap, ditt ledarskap eller för att få lite nya perspektiv.

tisdag 4 november 2014

Hur gör du med läxor?

Skolverket har tagit fram ett stödmaterial - Läxor i praktiken, som kan användas för att fundera själv eller tillsammans med andra kring hur vi ska förhålla oss till läxor.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3340

Vi har hört från olika håll hur läxor påverkar resultaten- negativt - men som vanligt handlar allt om hur man gör.
Sedan 1500-talet har läxor förekommit i Sverige, men sedan Lpo94 finns det inte längre beskrivet i styrdokumenten hur man ska göra med läxor.
Stödmaterialet innehåller flera intressanta underlag för diskussioner:
Olika slags läxor:
  • repetitions- och övningsläxor som ger mängdträning och befäster det eleven redan lärt
  • läxor som förbereder eleverna inför något som ska göras i skolan, det kan vara att läsa ett avsnitt i en bok eller det senaste "flipped classroom" (s. 22) där läraren spelar in en film som eleverna förbereder sig genom att se och så bearbetas innehållet på lektionen
  • läxor som tar in omvärlden i skolan, till exempel att eleven intervjuar någon yrkesmänniska eller förälder
  • "komma ikapp"-läxor
  • läxor som ger läraren ett rikare bedömningsunderlag
Alla dessa slag av läxor har olika syften och de passar olika elever olika bra. Massor att läsa om detta...

En viktig sak att diskutera när det gäller läxor är likvärdigheten. Några frågor från stödmaterialet:
  • Vad vet ni om era elevers förutsättningar att göra olika sorters läxor hemma? Hur kan ni utifrån den kunskapen utveckla skolans arbete med läxor så att alla elever ges likvärdiga möjligheter?
  • Hur kan ni arbeta med läxor för att säkerställa att alla elever kan göra dem utan att få kvalificerad hjälp?
  • Hur kan läxor konstrueras så att det inte blir för stora skillnader i hur mycket tid och ansträngning de kräver av olika elever? (s. 35)
Materialet ger en bra genomlysning av läxorna, den ger argument både för att ha dem och utesluta dem, men den ger många verktyg i hur man kan göra läxor meningsfulla och ge möjligheter till lärande, om de planeras tillsammans med de övriga delarna av undervisningen och bedömningen.

Om du läser stödmaterialet och blir inspirerad att läsa mer om läxor kan jag rekommendera boken Läxfritt av Pernilla Alm. kanske läste du Pernillas krönika Läxornas to be or not to be. Igen. som cirkulerade på många bloggar och sociala medier hösten 2013. Pernilla är högstadielärare, själv mamma och i inlägget förklarar hon varför hon har fått nog. Hon har sedan skrivit boken Läxfritt, där hon fördjupar ämnet. Hon har också en blogg, du hittar den här, där hittar du också info om boken.


Vem fångar läxor mittiprick? Jo Kalle och Hobbe...

 

måndag 3 november 2014

Lajka- Grej of the Day




  • Idag 3 november var det exakt 57 år sedan hunden Lajka skickades upp i rymden med
    Sputnik 2. Hon var den första levande varelse som skickades ut i rymden.
  • Hon var en blandrashund som hittades på gatorna i Moskva.
  • Hon hade många olika smeknamn: Kudrjavka (Lilla krullet), Zjutjka (Lilla skalbaggen), Limontjik (Lilla citronen) och  Muttnik (blandning av orden för blandras och Sputnik)
  • Sovjetunionens sputnikprogram
  • Farkosten byggdes inte för att ta passageraren levande tillbaka till jorden.
  • Lajka dog troligen omgående av värmeslag och stress.
  • Sonden fortsatte runda jorden, ungefär 2570 varv och 163 dagar senare kom den tillbaka till atmosfären och förintades.
  • Hjältinnan förgasades i atmosfären, men är sedan dess en riktig kändis, det finns flera monument över henne i Ryssland.
  • Hur det verkligen gick till vid Lajkas uppskjutning avslöjades först 2002 då det stod klart att hela projektet var både grymt och onödigt!
Källor
www.wikipedia.se
http://www.sydsvenskan.se/varlden/gatuhunden-laika-rysk-hjaltinna/
Kalendern Fånga dagen (Studentlitteratur)

Kan detta vara inspiration till din Grej of the Day?

Tänkbara frågor att arbeta med:
Vad var Sovjetunionen? Finns det nu? Vad finns istället?
Varför skickade det ut en massa saker, djur och människor i rymden? Görs det idag? Gör vi det i Sverige?
Hur många människor har varit i rymden?
Hur är det att leva i ett rymdskepp eller en kapsel? Hur äter man där? Hur klarar man alla andra behov man har, antingen man är hund eller människa?
Massor av spännande frågor dyker upp kring omloppsbanor kring jorden, tid, hastighet.
Rita hur du tror det såg ut där Lajka låg vid uppskjutningen.
Skriv vykortet Lajka kunde ha skrivit (om hon kunnat skriva och om hon hade överlevt) Kära jorden!

Varför utbildning?

James Nottingham, som ibland kallas John Hatties lärjunge, har skrivit ett par böcker som nu finns på svenska:
Utmanande undervisning i klassrummet (2013)
Uppmuntra lärande (2014)
Båda är mycket viktiga böcker, och något av en lärares verktygslåda. Uppmuntra lärande, har undertiteln "så hjälper du barn att lyckas i skolan" och den inleds med just den eviga frågan om vad utbildning ska vara bra för. 


Det finns så megamycket bra avsnitt i boken men jag ska välja ut tre saker som jag verkligen fastnat för och som jag tror kan vara användbart även för dig.
Nere i lärandegropen och heureka betyder inte "mormor sa hur jag skulle göra"
Halvvägs in i boken kommer jag till det som Nottingham kallar utmaningsmodellen. Det är ett sätt att utveckla barns självkänsla och uthållighet genom att börja med ett begrepp och försöka skapa en kognitiv konflikt, alltså minst två åsikter som står i konflikt med varandra, och då är vi nere i "lärandegropen"...där ska vi med hjälp av bra frågor jobba med dilemman. När vi kämpar tillsammans i lärandegropen börjar vi komma fram till bättre och bättre svar, då går vi in i tredje steget där vi bygger upp förståelse för att sedan i den fjärde och sista fasen reflektion. 



Fördelar med utmaningsmodellen är att barn hjälper varandra att lära, att kunskap byggs upp genom socialt samspel som gör att den upplevs som mer meningsfull än kunskap som lärare eller föräldrar serverar. Och här kommer knorren, det jag tycker är så härligt. När barn är engagerade i dialoger, samtal om olika åsikter som står i konflikt, begrepp så dyker det ofta upp så kallade heureka-ögonblick. Efter att ha kämpat ett tag ser vi ljuset och inser att arbetet gav lön för mödan- det säger klick, poletten ramlar ner, ljuset tänds i ögat, ja vi har väl alla varit med om det och det är magiska ögonblick som sparas i minnet länge länge...
Nottingham beskriver att när barn upplever ett heureka-ögonblick vill de berätta det för alla, de pratar och pratar och pratar och vill uppleva det igen!
Vi som "kan vår grekiska" vet att heureka betyder "jag  fann det" och Nottingham beskriver lärandets extas, att vi inte släpper taget om ett problem förrän vi har en lösning, då får vi en underbar känsla av att ha presterat något och en upplevelse av att ha fått en unik inblick i vårt begrepp och dess verkliga betydelse. Heureka betyder inte "min pappa gav mig svaret" eller "mormor sa hur jag skulle göra"...
Mindsets och självkänsla hänger ihop!
Dyk nummer två i boken anknyter till Carol Dwecks tänkesätt (mindsets), ni minns det statiska tänkesättet där man tänker att intelligens och förmågor är något man föds med och att man är bra på olika saker, så är det! Det dynamiska tänkesättet innebär att man tänker att intelligens och förmågor kan utvecklas, och gör det när man befinner sig i utmanande uppgifter och att man lär av sina misstag, 
Det nya och spännande i Nottinghams bok är att han kopplar dessa olika tänkesätt tydligt till självkänsla. De människor som har ett mer statiskt tänkesätt har ofta en lägre självkänsla än de som har ett mer dynamiskt tänkesätt. De är ofta mer öppna för nya situationer och förändringar.
Kalla aldrig någon för en "smart tjej"!
Sista saken jag har fastnat för måste bli avsnittet där Nottingham avråder bestämt från att kalla barn för genier, att utbrista "Du är begåvad!" och att kalla någon för "en smart tjej". Om vi talar om för barn att de är begåvade, smarta, skärpta, naturbegåvningar eller något annat liknande är vi farligt ute, då antyder vi att deras framgång är beroende av en "naturlig" intelligens som de har fått till skänks. Vad händer då om barnet börjar misslyckas? "Jag är nog inte så smart som jag trodde", då blir det anledningen till misslyckandet och varför skulle man då fortsätta kämpa med det svåra? Fokusera istället på handlingar och tänkande:
Du har fantastiska ideer!
Du gör stora framsteg!
Lysande ide!
Det där gjorde du bra!